Hemma hade vi en låda med frigolitbitar. Estrid frågade oskyldigt om man fick leka lite med dem. Kan du väl, sa jag. Det var jätteskoj. Hon tog isär dem i små bitar och sa att det snöade i kartongen. Överväldigad av att Estrid kunde leka själv så länge passade jag på att gå runt och städa och fixa i köket. Det var så skönt med lugnet. Tystnaden. Tystnaden…? TYSTNADEN!!
Det var allt för tyst och jag när jag tittade mig runt i köket låg all frigolit på golvet. Små små friggolitkorn var prick överallt. Och Estrid var helt borta. Jag hörde hur hon sprang runt på ovanvåningen. Och hur det regnade två små strumpor, en byxa, en tröja och slutligen en trosa nerför trappan. (Inte för att vi brukar slänga smutstvätten nerför trappan, men ändå).
Ner kom en baddräktsklädd flicka redo ”att simma i snön”. Och som hon simmade. Hon simmade på rygg, på mage, på sidan och på gumpen. David tittade på med panik i blicken och jag med fniss i halsen. Vi tog vårt förnuft till fånga och insåg att det är bara lite frigolit. Det går att dammsuga upp. Så lilla flickebarnet fick simma tills hon tröttnade. Sen fick vi förvisso plocka friggolitprickar ur håret, ur mattor och vid vägglister ohne ende. Men det var faktiskt himla skoj att titta på uppfinningsrikedomen.
Nästa gång kommer jag dock möjligtvis slänga frigolit i soporna lite kvickare. Inomhussimning i snö behöver man bara göra en gång i halvåret om du frågar mig. Men visst blir man full i skratt av barns busighet och uppfinningsrikedom! Och hade detta hänt för några månader sedan hade jag sagt nej och direkt börjat städa. Tyckt att det hela var jobbigt. Men så hörde jag en intervju med en internationellt erkänd vetenskapsman. Han fick frågan varför barn inte intresserar sig för vetenskap. Han sa ”därför att föräldrar tar bort barnens experimentlusta”. Han menade att barn ofta bara får göra det som vuxna tycker är lämpligt. Och då avsåg han inte att föräldrar avhåller barn från farliga lekar utan lekar som kan vara lite besvärliga för att det blir blött, sandigt eller mjöl över hela golvet. Han menade att det där vattnet, sanden eller mjölet är enkelt att städa upp, men att det för evigt kan väcka barns intresse och lust inför vetenskap och experiment. En verklig tankeställare för mig.
När det blir alldeles tyst
Du kanske också gillar...
I det lilla bor det stora
Här är en helt vanlig vardagskväll hos oss. Tjocksockar och stickad kofta, tända ljus och köttbullar med makaroner och MASSA kessup (ketchup). Och massa smör på makaronerna. Det är inget flärdfullt, ingen make eller frisyr, bara ett bart ansikte och håret i en ananastoffs. Men i detta lilla bor det stora. Det är i det … Continued
Mitt vackra Skanör
Igår tog jag en promenad med Estrid och jag tog med mig kameran. Vissa av er har kanske varit i Skanör? Men ni andra vet ju inte hur det ser ut här dit vi har flyttat. Här är väldigt fint. Den här allén är vid den busshållsplats som jag tog bussen ifrån när jag bodde … Continued
En studie i sann romantik
Igår visade vi prov på sann romantik. Som du vet hade vi en barnfri kväll. Jag köpte allt som David tycker om, rökta räkor, bröd, mozzarella och tomatsallad, avokado med salt och chili. Typ så. Vi åt middag tillsammans i lugn och ro. Inget spill och inget förmanande. Vi lyssnade på lugn jazz utan någon … Continued
London, den andra dagen
På vår andra dag vaknade vi utvilade och åt frukost för att sedan med paraply i beredskap ta oss till närmsta tunnelbana. Vi bodde på hotellet Elisabeth Hotel, Lancaster Terrace, Hyde Park London, och jag kan varmt rekommendera det. Ner i tunnelbanan för att ta oss mot National portrait gallery. Jag hade i förväg läst … Continued
vecka 9.
Igår var sista vabbdagen och idag är Estrid tillbaka till skolan. Det var en långdragen variant denna gång. * in emotional distress* NU börjar det! Tyst hem, ordentliga arbetsdagar, komma ikapp livet helt enkelt. Jag har en otrolig vecka framför mig. Idag blir det en fixardag. Bokföra, filma och fota innehåll till min insta, skriva … Continued
Bröllop i Edvard Munchs Åsgårdstrand
I lördags körde vi bilen till denna magiska plats, Åsgårdstrand i Norge. Platsen där konstnären Edvard Munch levde och verkade. Och här, bland hav och båtar hade vi äran att gå på det mest sagolika bröllop. Jag vet knappt var ja ska börja. Så jag börjar från början antar jag. Vår älskade vän Kristofer flyttade … Continued
Haha 🙂