Tagged: föräldraskap

Det stora inlägget om DET loppet

Så kom D-day igår! Dagen när jag skulle springa DET loppet. Den där milen som jag pratat om evigheter, och drömt om att springa i säkert 15 år. Jag har nämligen aldrig sprungit en mil och alltid velat klara det.

Jag vaknade igår och kände mig rejält nervös. Känslorna var all over the place och jag hann lacka på David, gråta en skvätt och stresskissa säkert 5 gånger innan det var dags för mitt lopp. Först sprang Estrid sitt lopp. Hennes första lopp. Och som hon sprang! Hon flög fram 500 meter och kom i mål med ett stort leende över läpparna. Och hon fick sin första medalj! ”En tung som inte var en chokladpeng”. Hon ville sova med sin medalj bredvid sig igår kväll. <3 Väldigt fint att se att hur mycket det betydde för henne.

Klockan 14.05 var det dags för mig. Startskottet gick och jag började springa. Jag försökte hålla nere tempot men kände att jag drog på lite väl snabbt för att alla andra var så himla snabba. Det gjorde att loppet kändes väldigt tungt redan från början. Nästan omedelbart insåg jag att jag hamnade sist och det kändes ok. Jag tänkte att det kommer säkert vara människor som tar ut sig och börjar gå och som jag kan springa förbi. Men efter ett tag insåg jag att det nog inte skulle bli så. Då började hjärnspökena. Jag var stressad över att vara sist, jag skämdes (?) inför åskådarna och de löpare som sprang halvmaraton som sprang förbi mig. Och för att jag göra saken värre så funktionären på cykel, som ska cykla längst bak på loppet, låg en meter ifrån mig under 10 km! Snacka om psykning! Jag hade henne bokstavligen flåsande i nacken.

Jag hade bestämt mig för att jag inte fick gå. Om jag började gå var jag tvungen att bryta. Men efter 7,5 km gick det inte längre. Mina ben var SÅ stumma och mitt smalben gjorde så ont så jag var tvungen att gå. Jag gick en km i rask fart. De sista 1,5 km växlade jag mellan att springa och gå. Då hade min vad börjat krampa men jag kämpade på. Jag kom in sist i mål, typ när folk börjar packa ihop och gå hem. Men när jag hörde min familj tjoa så började jag också tjoa. Och då började alla andra också tjoa. Och jag, sist i loppet, var den enda som fick en krans för den hade David fixat till mig. Han fixade en till Estrid också! <3

Efter loppet var det blandade känslor. Jag hade ju inte klarat det. Jag hade inte sprungit hela vägen. Det kändes som jag hade misslyckats. Jag hade negativa känslor från att ha legat sist hela loppet och haft cyklisten som psykade mig hela vägen. Och jag mådde fysiskt inte så bra. Jag hade tagit ut mig rejält så jag mådde rätt kass när vi kom hem. Svag, yr, illamående och konstig i kroppen. La mig på sängen och somnade bums. Efter två resorb, en timmes sömn och en varm dusch kände jag mig bättre. Pizza i soffan framför en film och delad godispåse med Estrid gjorde det hela bättre.

Hur känner jag mig idag efter loppet då? Först och främst har jag en djävulsk träningsvärk! =) Men jag känner mig väldigt glad. Varför började jag springa till att börja med? Jo, jag ville bli lika duktig på att springa som Estrid. Jag ville vara en förebild för henne. Och det var jag igår. Det är en sak att säga ”det gör inget om man kommer sist, det viktiga är att man hade roligt och gjorde sitt egna bästa”. Det är en helt annan att kunna visa det!

Jag kände igår att nä, nu ska jag inte jogga mer. Det var nog inte för mig. Idag känner jag att jooooo, klart jag ska ut igen! Jag ska bara ta mig förbi mina ömmande smalben och träningsvärk.

Jag vill också passa på att rikta ett STORT tack till alla er som peppade mig igår. HERREGUD vad ni var engagerade. FB, SMS, instagram det bara vällde in pepp, hejarop, glädje och lyckönskningar. Stort stort tack för det! Jag kände mig som OS-Frida igår! Och faktiskt, även i OS är det någon som måste komma sist…! 😉

Hemmaspa kan vara avgörande för en mammas överlevnad

INLÄGG I SAMARBETE MED DERMOSIL

Tiden i badrummet är helig. Där kan jag stänga in mig, sätta på radio eller en bra podd och sen botanisera bland mina krämer. Ibland är det något så enkelt som att jag masserar in en olja på naglarna eller smörjer fötterna. Ibland slår jag på stort och gör peeling, masker, serum och hela baletten. Kroppen skrubbas och smörjs, benen rakas och håret får sig en omgång med hårinpackning och därefter vårdande olja. Det finns några som hänvisar till detta som ett fåfängt beteende. De kunde inte ha mer fel.

Det handlar inte om fåfänga. Det handlar om överlevnad. Att vara småbarnsmamma, med vaknätter, karriär, hem och trädgård och allt annat som ingår i livet tar på krafterna. Hur mycket man älskar sitt barn så finns det ett visst antal ”MAMMA!!!” man orkar med under ett dygn innan man blir galen. Det är då stunden i badrummet är ren och skär överlevnad. Tiden stannar upp och jag får göra något bara för mig. Jag är inte tillgänglig för någon annan än mig själv. Jag unnar mig tid för mig. Det finns även en annan aspekt kring överlevnadsbiten och det handlar om kärlek till den egna kroppen. Vi lever i en tid när det är väldigt svårt att acceptera sig själv, då hela samhället säger att vi inte ska göra det. Att ta sig tiden för sin kropp, ta på den, smörja den, ge den uppmärksamhet är att ge sig själv kärlek.

Jag är glad att göra detta samarbete tillsammans med Dermosil. Detta är ett märke med produkter särskilt anpassade för det klimat vi har i Norden. Sortimentet är brett och du hittar allt för kropp, ansikte, hår och skönhet. Alla produkter är dermatologiskt testade, parabenfria, växtoljebaserade och hudvänliga. Dermosil använder alltid minsta möjliga mängd konserveringsmedel och milda parfymer. Jag gillar särskilt att Dermosil tillverkas inom EU och i huvudsak inom Norden.

Som hudvårdsnörd är jag extra nyfiken på sortimentet inom just hudvård. Jag gillar att det finns produkter för hela familjen. Jag är noga med vilka produkter jag använder på min hud, men ännu mer noggrann på vilka vi använder på Estrid. Vet ni vilka produkter jag blev typ nipprig av att läsa om? Bastuprodukter! Jag vet, hur lyxigt och fräscht känns inte det med särskild bastumask och bastutvål. Eftersom jag bastar efter gymmet kommer jag definitivt testa detta.

Sen får jag väl i ärlighetens namn erkänna att det kan vara lite sisådär med egentiden. Vi har nämligen blivit välsignade av en fyraåring som är väldigt nyfiken i en strut och tycker det är det roligaste i världen att få pilla på mammas alla skönhetsburkar. Å andra sidan kan egentiden då förvandlas till en alldeles speciell vi-tid. Och det är minst lika viktigt.

Bloggen fortfarande hackad

Bloggen är fortfarande ur balans. Något har hänt och jag har en person som jobbar för att lösa det. Jag kan fortfarande blogga inlägg och jag vet att ni är några som kommer in och andra som har problem. Jag tänker att jag fortsätter blogga under tiden. På så sätt finns det massor med material för er att ta del av när ni väl kommer in på bloggen igen.

Jag skriver detta klockan fyra på morgonen. Estrid vaknade i natt och var dramatisk över att hon hade något i ögat!? Efter diverse hovnigningar, julsånger (?), tvättlapp över ögat och kli på ryggen somnade hon om. Men först var det väldigt viktigt att ha ett nattligt samtal om filmen Paddington 2 som vi såg härom veckan. Sen somnade hon gott. Och den ömma fadern med. Han kan somna på sten. Värre är det för mig. Knallpigg låg jag där i sovrummet och kände hur tråkigt det var att ligga där och glo i taket. Jag har nu gått ner och gjort en kopp kaffe. Det är fortfarande mörkt ute men man känner hur sommaren är på väg. Fåglarna kvittrar numera på morgonen och den finns en svag skiftning i nattmörkret. Det är mer midnattsblått än svart.

Jag vet att jag kommer banan mig själv senare idag som inte somnade om när jag hade chansen. Men nu är jag pigg och då är det bättre att ta tag i dagen än att ligga och glo i taket. Jag har fått avboka min träning i eftermiddag med PT-Lisa. Fick in ett sista minuten polisförhör senare idag som krockar. Jag ska istället följa med Paula på träningspass senare ikväll. Det blir nog bra. Träna bort lite av den nuvarande jobbstressen och sen komma hem och somna gott. Och tidigt!

Obokade helger är som spa för själen

obokade helger
Det här med ombokade helger är en grymt bra idé! Det är som spa för själen. Att kunna vakna på morgonen och känna efter. ”Vad känner vi för att göra idag”. Denna helg har varit grym och kommer vara grym. Jag och pappa, tillsammans med grannarna, byggde staket igår. Det blev sååå bra! Nu är jag äntligen redo att göra en rabatt där! Estrid hade mormortid under tiden. När pappa åkte efter avklarat dagsverke la jag en timme i trädgården på ogräsrensning. Som terapi är det! Sen hämtade jag Estrid, lagade middag och David kom hem och vi alla åt middag innan vi åt lördagsgodis framför superhjältarna 2. Grym film!
estrid-3
Idag kommer två förskolekompisar hem till oss för att leka med Estrid. Det känns så mysigt att vi har kommit upp i den åldern där de leker hemma hos varandra. I fredags hämtade en kompis mamma kompisen och Estrid redan vid halv tre och de lekte fram till jag hämtade. Och idag kommer som sagt två andra kompisar hit. Så mysigt!
estrid-2
Idag ska det vara strålande sol på förmiddagen och jag hoppas på att barnen vill leka ute så jag kan kombinera ett vakande öga med lite ogräsrensning och trädgårdsfix. Underbart är det att inte ha några bokade helger. Jag har nämligen ett väldigt stort behov av att bara vara hemma och fixa och njuta av hem och trädgård. Och visst gör det mycket för humöret nu när solen börjar titta fram. En riktig energikick blir det!

Vad ska du göra denna söndag?

Några grusiga mobilbilder kan innehålla minnen för livet

teater-1
Förra veckan var jag och Estrid på Malmö opera för att titta på musikalen Matilda. A dream coming true på alla sätt och vis! Vi satt på första raden i mitten och kunde inte haft bättre platser. Det blev en sen föreställning från kl 19-22, men Estrid satt som ett ljus under hela tiden. Stundom med öppen mun, stundom med bekymmersrynka och stundom skrattande högt. Vilken fantastisk föreställning det var. Barnen i föreställningen är riktiga superstjärnor. Vid applådtacken stod varenda en i den fullsatta salen upp och skrek, hurrade, klappade och stampade i golvet. Kultur är otroligt viktigt för mig. Mina största kulturella upplevelser minns jag än idag väldigt intensivt. Jag tänkte lista min topp 5 när det kommer till kulturella upplevelser.

Kristina från Duvemåla
Jag var inte gammal när jag gick till Malmö opera med min familj för att se Kristina från Duvemåla. Det var det största som någonsin hänt mig. Det var ren och skär perfektion. Jag minns hur jag grät när Kristina dog. Jag minns hur vete växte upp ur scengolvet och hur det var det mest magiska jag någonsin sett. Därefter har jag lyssnat på soundtracket oändligt många gånger. I över 20 år har jag lyssnat på det här soundtracket och musiken blev en speciell del av vårt bröllop. Vi hade ju faktiskt musikaltema på bröllopet.

Stormen
När jag och David precis blivit ett par ville jag introducera honom till min värld av teater och musikal. Jag älskar Shakespeare och jag älskar Malmö dramatiska teater. Därför drog jag med mig David för att se uppsättningen Stormen. Jag minns knappt ens handlingen. Jag minns bara hur mitt hjärta knappt fick plats i bröstet när jag äntligen fick gå på teater med någon som var kär i mig. Det blev startskottet för Davids kärlek till teater och musikal och vi har gått på mängder av uppsättningar sen dess.

Matilda
I hela livet har jag drömt om att få gå på Malmö opera med mitt barn. Jag minns hur fantastiskt det var som barn att få gå på teatern med mina föräldrar. Iklädd finklänning och lackskor. Att man fick läsk i pausen och hur mysigt det var att somna i bilen på vägen hem. Och nu har jag upplevt det med min dotter. Det gav en helt ny dimension i teatertittande att se det genom ett (mitt) barns ögon. Och upplevelsen fortsätter att leva med oss här hemma. Vi lyssnar på soundtracket nu och pratar om teatern. Vi ska köpa boken och läsa den. Och kanske kanske går vi och ser föreställningen igen.
teater-2
Moto Boy tillsammans med Malmö symfoniorkester
Oj, mitt hjärta sprängdes av denna upplevelse. Så pass att jag har gjort ett helt blogginlägg om det här. Kvällen då hela mitt liv fanns i en enda konsertlokal. Magiskt. Verkligen helt magiskt!

Hair
Genom min gymnasieskola fick man gå på teater i Malmö för 20 kronor. Och jag gick på prick allt. Ibland själv, ibland med någon annan och ibland köpte någon som inte vill gå en biljett som jag kunde smyga till mina föräldrar. I min tonår gick jag själv och såg Hair och jag minns hur jag bara grät efteråt. Jag kunde inte sluta. Jag var så golvad av dansen, musiken, sången, storyn. Jag hade nästan som panik att jag inte fick vara en del av ensemblen. Jag grät i pausen, under sista akten, utanför i väntan på bussen och på bussen på väg hem. Dagen efter gick jag och såg den igen tillsammans med min pappa. Jag kunde inte dela upplevelsen bara med mig själv. jag behövde den med någon annan.

Detta är mina fem starkaste teaterupplevelser. På listan finns en hel del bubblare, men de spar jag till en annan gång.

Tips på verkligt romantiska grejor att göra på alla hjärtans dag

valentine1
Eftersom jag varit så tydlig med min aversion mot röda rosor, choklad och nallebjörnar tänkte jag visa vad jag tycker vore trevligt till alla hjärtans dag. För visst vill man fira kärleken, oavsett vem den riktas mot. En partner, barnen, sig själv, bästa kompisen? Om du har en käresta så fria! Det är UNDERBART att vara gift. En bloggläsare skrev till mig att efter bröllopet är allt som vanligt bara 18% bättre. JA, jag håller så med. Jag ÄLSKAR att vara gift. Jag känner mig så speciell.
valentine2
Bildkälla: här
Ta en roadtrip till helgen. Antingen med tåg eller bil. Stick iväg till något litet bed and breakfast, ta med böcker och njut av mat, landskap och lugn och ro.
valentine3
Bildkälla: här
Sätt er ner med ett glas vin, sätt på mjuk och skön musik och börja gemensamt planera trädgården. Så romantiskt och mysigt att planera tillsammans, sen sköta det tillsammans och slutligen sitta ute i trädgården och njuta av prakten, tillsammans.

Bildkälla: här
Boka en resa till sommaren eller hösten så att ni har en gemensam dröm och en gemensam längtan. Det tycker jag låter hemskt romantiskt! Mindre romantiskt är att jag personligen tar hjälp av min mamma till det här. Jag har nämligen både en Kroatienresa och en skidresa att se fram emot. Men det är hon som fixat allt. Det är ren kärlek att hon bokar resor för hela sin familj. <3 valentine5
Bildkälla: här
Det är strunt samma vad man äter på torsdag. Det är dukningen, ljusen, musiken och stämningen som gör susen. Vi ska äta vanlig vardagsmat men jag ska göra extra fint för min familj. Festliga glas, god dryck, tända ljus och kanske en liten present som väntar på bordet.
valentine6
Bildkälla: här
Ett ord! HEMMASPA! Själv eller tillsammans med någon spelar ingen roll. Jag har inget badkar men om jag hade det hade det inte funnits något mer romantiskt än att David tappade upp ett bad och sen gick ut! 😉 Att få egentid kan vara höjden av romantik under småbarnsåren! Jag älskar att göra hemmaspa på min familj och göra ansiktsbehandling på min syster och våra föräldrar, fixa Davids fötter, fila Estrids naglar osv. Ta hand om dig själv denna dag och om den du älskar. Ingen mår dåligt av lite peeling och en fuktmask. <3
valentine7
Bildkälla: här
Gör något för dig själv! Ta på dig en riktigt riktigt fin klänning. De fina underkläderna, höga klackar, kanske fixa håret och så lite läppstift. Unna dig denna dag att få känna dig som den queen du är!

Estrids premiär på Malmö opera

matilda musikal-4
Du som läst denna blogg vet ju att jag och min familj är riktiga kulturälskare och att Malmö opera är mitt andra hem. Från sekunden Estrid låg i min mage har jag längtat så innerligt efter att få gå på teater och musikal med henne. De flesta barnföreställningar är från sju år men musikalen Matilda som har premiär i mars har rekommenderad ålder från fem. När min mamma skaffade biljetter till vip-kvällen med utdrag från musikalen bestämde vi oss för att testa att gå med Estrid.
matilda musikal-1
I torsdags samlades vi och mina föräldrar för en tapastallrik på operan. Vi hade förberett Estrid mycket med att lyssna på musiken från musikalen och prata om vilka regler som gäller under teatern. Måste man va prick tyst heeeela tiden? JA! Typ så. Estrids två förskolevänner, deras mamma är sångpedagog till Matilda-barnen, så det pratade vi också mycket om.
matilda musikal-2
Det var SÅ fint att sitta där på operan med min familj. Det var fullt hus och massor med folk.
matilda musikal-6
Jag hade på mig paljettkjol. Den skulle jag egentligen burit på nyårs, men då den fick ställas in hade kjolen ännu inte fått sin premiär.
matilda musikal-3
Utanför entrén brann elden och i bakgrunden ser du det vita hus mina föräldrar bodde i innan.  När det ringde in så gick vi mot ingången och tog våra platser. Rad två. Fantastiska platser. I en timme var Estrid totalt uppslukad. Det var spännande, magiskt, lite läskigt och pampigt. Alla barnen var modiga, coola och enormt duktiga performers. Vi fick se utdrag ur musikalen och höra regissören prata om föreställningen. Och WOW, detta kommer bli en magisk föreställning. När timmen var över brast Estrid ut i gråt. Hon ville ha mer. Mer teater. Mer sång. Mer musikal. Och jag grät en liten skvätt jag med för det här var en av de finaste stunderna i hela mitt liv. Teater, sång och dans har varit en så stor del av mitt liv, under hela mitt liv. Och nu omfamnade min dotter det.
matilda musikal-5
Mamma har fått biljetter till genrepet så då ska jag och Estrid gå och se hela föreställningen. Och om hon gärna vill se den igen köper jag vanliga biljetter så att vi kan gå med hela familjen. Tacksamheten jag känner är enorm. Tacksam för att min dotter är så duktig, modig och enkel att ta med överallt. Tacksam för min mamma som fixar och donar och gör så mycket för vår familj. Utan henne hade jag inte sett norr om Hallandsåsen. Med henne har jag åkt skranglig tågresa i tredje klass igenom Thailands skogar med endast munkarna och fåren som tågsällskap. Utan henne hade jag inte fått ta del av alla olika delar av kulturvärlden. Och tacksamhet till min pappa och David som alltid säger ja, är superpositiv och hakar på varenda grej.

Nu längtar jag efter att se Matildamusikalen i sin helhet. Men innan dess ska jag, David, Estrid och min mamma åka på utställning i Borås.

Vi har varit på livets första bowlingkalas

bowlingkalas-1
I lördags firade vi vår Jakob som nu fyllt fyra år. Han bjöd in till bowlingkalas. Vilken hit! Estrid har aldrig spelat bowling innan. Jag hade på mig mina bästa byxor från Carin Wester, nude skor och väska från Aldo och mitt senaste rea-fynd, den bruna blusen från Zara.
bowlingkalas-2
Estrid var kalasfin i klänning från Mar mar copenhagen och röda rosetter. Och det viktigaste av allt MIMMI PIGG FRISYR!
bowlingkalas-3
Vi mötte upp de andra barnen och föräldrarna i bowlinghallen. Hemskt spännande allting!
bowlingkalas-4
Något jag älskar väldigt mycket med Estrid är att hon är så positiv. Hon var sjukt taggad över bowlingskorna. Sjukt taggad över klotet. Sjukt taggad på ”draken” som man rullade ner bollen från.
bowlingkalas-5
Harry! Ja, nu när Paula har en lill-Harry får detta bli stor-Harry. <3
bowlingkalas-6
Melker inspekterade bollarnas framfart.
bowlingkalas-7
Spännande väntan för att se hur många käglor som faller.
bowlingkalas-8
Födelsedagsbarnet! <3 Tänk att Jakob och Estrid var pyttesmå bebisar typ igår!
bowlingkalas-9
Nu har Jakob en lillebror, Anton, och Sara är den mest fabulösa tvåbarnsmorsan out there!
bowlingkalas-10
Efter bowlingen blev det popcorn, läsk och klubba till alla barnen. <3 Detta gäng alltså! <3

Detta var på alla sätt och vis en mycket bra spenderad lördag. På söndagen lukade jag i trädgården eftersom vi i helgen ska dra upp en häck. På söndagkväll fick jag ryggskott och låg som en orörlig skalbagge på golvet hos mina föräldrar. Idag har jag ont i skinkorna och undrar om ryggskottet istället är ischias. Det är med andra ord min status prick just nu. Men vad gör väl det när man ska äta fab lunch ute med en advokatkollega!

Ett foto i timmen – lördag

Igår lät jag kameran följa med hela dagen och jag satte telefonen på timer. När klockan ringde tog jag en bild på vad jag gjorde exakt just då. Häng med!
ett foto i timmen-1
7.00
Jag vaknade och tassade ner i köket. David och Estrid skulle inte vakna på länge ännu.
ett foto i timmen-2
8.00
Jag började med frukosten. Chiapudding och bananbröd.
ett foto i timmen-3
9.00
Nu var hela familjen vaken och frukosten var precis klar. Vi åt en lång och härlig helgfrukost till ljudet av radion.
ett foto i timmen-4
10.00
Jag inväntar spänt att Melodikrysset ska börja. Vår klassiker på lördagsmorgnar.
ett foto i timmen-5
11.00
Jag slängde upp ett inlägg på insta, drack upp det sista kaffet, och sen började jag projekt ”städa hela huset”.
ett foto i timmen-6
12.00
Jag städar fortfarande och Estrid har egentid med paddan. Hur mysig är hon inte här? Nyduschad, i sin fluffiga morgonrock och nerbäddad i soffan i biblioteket.
ett foto i timmen-7
13.00
Jag började på lunchen. Matvetesallad med ihopsläng av det vi hade hemma.
ett foto i timmen-8
14.00
Mormor gick hem vid 14.00. Hon kom förbi för lite Estridgos och för att få håret fixat av mig till kvällens festligheter.
ett foto i timmen-9
15.00-16.00
Mellan två och tre läste jag denna bok och mellan tre och fyra sov jag på soffan. Sen gjorde jag middag och glömde lite bort att fota där några timmar.
ett foto i timmen-10
19.00
Här avslutade vi dagen framför filmen Modig och med godisskålen framme. Jag hade på mig min nya pyjamas prick hela dagen och ananastofsen rörde sig inte en millimeter från skallen. En helt perfekt lugn och skön lördag med andra ord.

Efter Estrids nattning började vi kolla serien Sharp objects. Vid halv ett kastade David in handduken och gick och la sig. ”Jag skulle bara kolla ett avsnitt till”. HERREGUD vilken spännande serie. Jag kunde inte sluta titta. Jag gick och la mig först när jag sett klart hela säsongen och då var klockan halv fyra. Idag är jag något mör med andra ord. Men det var det värt. Wow, vilken bra serie! Nu ska jag dricka kaffe och fortsätta läsa min bok. Vi skulle egentligen ha kalas idag för mig och Fredrik men det har vi fått ställa in. Vi är tyvärr för förkylda för lilla Harry. Men David har lovat att laga sina köttbullar med potatis och alla tillbehör och Estrid ska få massa skärmtid, och jag har en enorm bokhög att grotta ner mig i. Det blir en bra dag idag också. Trots de få timmarna sömn.

När det blir alldeles tyst

När det blir alldeles tyst-1
Hemma hade vi en låda med frigolitbitar. Estrid frågade oskyldigt om man fick leka lite med dem. Kan du väl, sa jag. Det var jätteskoj. Hon tog isär dem i små bitar och sa att det snöade i kartongen. Överväldigad av att Estrid kunde leka själv så länge passade jag på att gå runt och städa och fixa i köket. Det var så skönt med lugnet. Tystnaden. Tystnaden…? TYSTNADEN!!
När det blir alldeles tyst-2
Det var allt för tyst och jag när jag tittade mig runt i köket låg all frigolit på golvet. Små små friggolitkorn var prick överallt. Och Estrid var helt borta. Jag hörde hur hon sprang runt på ovanvåningen. Och hur det regnade två små strumpor, en byxa, en tröja och slutligen en trosa nerför trappan. (Inte för att vi brukar slänga smutstvätten nerför trappan, men ändå).
När det blir alldeles tyst-3
Ner kom en baddräktsklädd flicka redo ”att simma i snön”. Och som hon simmade. Hon simmade på rygg, på mage, på sidan och på gumpen. David tittade på med panik i blicken och jag med fniss i halsen. Vi tog vårt förnuft till fånga och insåg att det är bara lite frigolit. Det går att dammsuga upp. Så lilla flickebarnet fick simma tills hon tröttnade. Sen fick vi förvisso plocka friggolitprickar ur håret, ur mattor och vid vägglister ohne ende. Men det var faktiskt himla skoj att titta på uppfinningsrikedomen.
När det blir alldeles tyst-4
Nästa gång kommer jag dock möjligtvis slänga frigolit i soporna lite kvickare. Inomhussimning i snö behöver man bara göra en gång i halvåret om du frågar mig. Men visst blir man full i skratt av barns busighet och uppfinningsrikedom! Och hade detta hänt för några månader sedan hade jag sagt nej och direkt börjat städa. Tyckt att det hela var jobbigt. Men så hörde jag en intervju med en internationellt erkänd vetenskapsman. Han fick frågan varför barn inte intresserar sig för vetenskap. Han sa ”därför att föräldrar tar bort barnens experimentlusta”. Han menade att barn ofta bara får göra det som vuxna tycker är lämpligt. Och då avsåg han inte att föräldrar avhåller barn från farliga lekar utan lekar som kan vara lite besvärliga för att det blir blött, sandigt eller mjöl över hela golvet. Han menade att det där vattnet, sanden eller mjölet är enkelt att städa upp, men att det för evigt kan väcka barns intresse och lust inför vetenskap och experiment. En verklig tankeställare för mig.