Flera gånger i veckan tänker jag på hur glad jag är att jag bor så nära mina föräldrar. De finns där för att passa Estrid, peppa oss om vi är trötta och laga middag, komma med frukostbullar och dela massa minnen. Min far har varit iväg på en resa och i morse, det första vi gjorde, var att de kom över med frukostbullar och sen hade vi second breakfast mys i ett par timmar innan de gick iväg på sitt håll och vi fortsatte vår dag. Det är så härligt att kunna umgås så kravlöst och jag tänker hela tiden på vilken oerhörd investering den här tiden blir i en bra relation mellan mina föräldrar och Estrid. Att de kommer inte bara vara mormor och morfar utan de kommer vara mormor och morfar om ni förstår skillnaden. Inte två figurer man träffar ibland utan jättenärafamilj.
Jag vågar påstå att Estrid är det bästa som hänt min mamma och jag älskar att se dem ihop. Det planeras redan hur dessa två ska gå på konditori Hollandia och äta bakelser om några år. Och sen ska de åka till Paris, äta god mat, titta på Eiffeltornet och köpa vippiga kappor till Estrid. <3 Och mamma ska komma på Estrids alla uppvisningar och jag vet redan nu att hon kommer gråta till vartenda ett för ingen har väl sett på maken till begåvning!
