Det händer stundtals att kvinnors vardag begränsas av den evigt allvetande mannen. Detta händer inte minst på gymmet. Numera är gymmet en plats en del kvinnor valt bort till fördel för kvinnogym eller annan typ av träning som kan ske utan smekande blickar och välmenande råd som ingen någonsin bett om. Min syster är riktigt sportig och nu när jag, postförlossning, ska återuppbygga kroppen tar jag henne till hjälp. För hon vet vad hon gör. Hon har alltid tränat, kan träning och är vältränad själv. Inte för att jag behöver rättfärdiga mitt val av henne som träningskompis, men för att ni ska få en bättre bild av upplägget.
Vi väljer ett träningsprogram, går till ett utegym här i staden och min syster börjar peka, visa, räkna och så har vi kört igång. Vi byter övning och det blir ryggens tur att tränas och jag frågar min syster hur jag ska ha fötterna på maskinen. Från ingenstans, som en liten irriterande mygga, kommer en muskelmaskin av manligt kön fram till oss och tillrättavisar min syster. Hon ska göra si och inte så, hon ska ha benen brett inte smalt och min syster säger lugnt att tack, bra men jag vet allt detta. När den oerhört omtänksamma mannen levererat sina oombedda råd traskar han vidare för att fortsätta sitt eget träningspass och kvar är vi med en lite besk smak i munnen som på ett vis liknar smaken av förnedring.
Och nu är det helt annorlunda.
Där och då kände jag en sorts uppgivenhet. Inte ens utomhus, i sällskap med en träningskompis, kommer man undan den välmenande mannen. Han som alltid vet bäst och vars personliga övertygelse är att han bara måste sprida sin visdom. Den mannen som kväver oss andra för hans ego behöver allt syre som finns. Framförallt är det den typen av man som alltid positionerar sig själv över en kvinna, och om min lillasyster var min storebror hade ingen välmenande man kommit över för att ta över showen. Den här jag-vet-bäst-attityden är så frustrerande och kränkande. Vi tycks inte ha kommit längre än me Tarzan! You Jane! Så nästa gång jag är en hjälplös madame, rådvilt vandrande runt gymmaskinerna så får vi verkligen hoppas att samme man är där för att leda mig rätt. För hur skulle jag någonsin kunna reda ut det själv?
Det händer stundtals att kvinnors vardag begränsas av den evigt allvetande mannen.
Du kanske också gillar...
Tror du dina ögon!?
Trillar ni av stolen? Yes, I’m back! Jag blev drabbad av livet. Allt hände på en och samma gång. Ketchupeffekten ni vet. Stora nyheter, flytt, översvämmad källare, ett jobb som tog tid, valkampanjande ut av bara helskotta, andningspaus och allt där emellan. Det är höst, jag är kär och ikväll ska jag få göra … Continued
Tyngd av mörkret
I det mörkaste av rum kan ett enda litet ljus få dig att se, men vad gör man när världen är den mörka platsen och det är svårare att hitta ett ljus att se med? Det har varit en tung vecka tycker jag. Skolmorden i Trollhättan, detaljer kring mordet på Lisa Holm, flyktingförläggningar som brinner … Continued
Kulan
Äntligen har mina nya ljusstakar landat hos mig, packats upp och placerats på spiselkransen. Det var helt rätt beslut att köpa två stycken. De hör liksom ihop i sin smala och strama uppenbarelse. Vi premiärtände dem igårkväll. När lilla Estrid hade somnat tände vi ljus, drack kaffe och tittade på Homeland. Jag ville ju köpa … Continued
When in doubt, wear sequins
När det vankas festligheter vill jag alltid glittra. Som mitt motto ovan ”when in doubt, wear sequins”. Dessa bilder är från i somras när jag och mannen gick på en alldeles underbar teaterföreställning. Den svarta klänningen med sin grym paljettdetalj vid bysten. Kappan är ett av mina allra första second hand fynd och som … Continued
Frågor och svar om graviditeten
Inspirerad av frågorna i Ebba von Sydows gravidbok tänkte jag ha en lite frågor och svar-stund här på bloggen. Din bebis är beräknad att födas 26 mars När misstänkte du första gången att du var gravid? Det tog ett tag för polletten att trilla ned hos både mig och David. Men i somras, när jag mådde … Continued
TGIF
Hallelujah, vi har överlevt denna vecka. Men det var nätt och jämt. Vilken sjukstuga vi haft! Nåja, nu är vi bättringsvägen om än lite bleka om nosen. Och Gud måste straffa mig för mitt härliga jullov för jädrar vad jag har att stå i och jag har varit så bortskämd med lagom. Prick 8 timmar och … Continued