Det händer stundtals att kvinnors vardag begränsas av den evigt allvetande mannen. Detta händer inte minst på gymmet. Numera är gymmet en plats en del kvinnor valt bort till fördel för kvinnogym eller annan typ av träning som kan ske utan smekande blickar och välmenande råd som ingen någonsin bett om. Min syster är riktigt sportig och nu när jag, postförlossning, ska återuppbygga kroppen tar jag henne till hjälp. För hon vet vad hon gör. Hon har alltid tränat, kan träning och är vältränad själv. Inte för att jag behöver rättfärdiga mitt val av henne som träningskompis, men för att ni ska få en bättre bild av upplägget.
Vi väljer ett träningsprogram, går till ett utegym här i staden och min syster börjar peka, visa, räkna och så har vi kört igång. Vi byter övning och det blir ryggens tur att tränas och jag frågar min syster hur jag ska ha fötterna på maskinen. Från ingenstans, som en liten irriterande mygga, kommer en muskelmaskin av manligt kön fram till oss och tillrättavisar min syster. Hon ska göra si och inte så, hon ska ha benen brett inte smalt och min syster säger lugnt att tack, bra men jag vet allt detta. När den oerhört omtänksamma mannen levererat sina oombedda råd traskar han vidare för att fortsätta sitt eget träningspass och kvar är vi med en lite besk smak i munnen som på ett vis liknar smaken av förnedring.
Och nu är det helt annorlunda.
Där och då kände jag en sorts uppgivenhet. Inte ens utomhus, i sällskap med en träningskompis, kommer man undan den välmenande mannen. Han som alltid vet bäst och vars personliga övertygelse är att han bara måste sprida sin visdom. Den mannen som kväver oss andra för hans ego behöver allt syre som finns. Framförallt är det den typen av man som alltid positionerar sig själv över en kvinna, och om min lillasyster var min storebror hade ingen välmenande man kommit över för att ta över showen. Den här jag-vet-bäst-attityden är så frustrerande och kränkande. Vi tycks inte ha kommit längre än me Tarzan! You Jane! Så nästa gång jag är en hjälplös madame, rådvilt vandrande runt gymmaskinerna så får vi verkligen hoppas att samme man är där för att leda mig rätt. För hur skulle jag någonsin kunna reda ut det själv?
Det händer stundtals att kvinnors vardag begränsas av den evigt allvetande mannen.
Du kanske också gillar...
Vi tar det här med kropphetsen en gång till
Några timmar efter att jag skrivit inlägget om Molly skrålade jag igenom min bloggfeed på Bloglovin och hamnade inne på en blogg jag läser ibland. Personen i fråga är förälder och går nu på någon slags diet. Det hen skrev fick mig att vilja skrika rätt ut. Men inte på hen. Det är inte hens fel … Continued
länkkärlek #1
Jag har samlat på mig en massa härliga länkar och tänkte att nu var det dags att visa några av dem. Detta har fångat mig den senaste tiden. 1. Need inspiration? The 10 best TED-talks of all time. 2. Erika kan berika startade en bokklub på sin blogg. Kommentarsfältet efter att de läst boken Jag … Continued
Precis just nu
Nu är jag hemma igen efter kvällens lilla möte. Det finns något härligt i att komma hem och höra att lugnet infunnit sig och att lilla bebisen sover. Jag tände ljus i köket, dukade fram kvällsmackorna och nu har vi ätit, slösurfat lite hus och tänkte fixa naglarna inför imorgon. Sånt är också viktigt!Framförallt ska … Continued
Semesterns ligger i sin linda
Min semester har börjat! Och det första jag ska göra är att åka in och jobba några timmar. Det är inte hela världen, jag visste om att det blev en lite dum bokning i sista minuten. Men några få timmar och sen kommer David och hämtar mig. Med en bil fylld av semesterkläder, mat, vin, … Continued
Via Napoli och kusinmys
Igår mötte jag Ewelina, från min mammagrupp på BVC, utan barn för lite hederligt tjejhäng utan krälande eller gnälliga bebisar. Vi kunde välja restaurang utan att fundera om platsen var barnvagnsvänlig och om det fanns skötbord. Åh, du ljuva egentid! Jag kunde bära en helsvart outfit utan vita kräkfläckar på och ha en väldigt opussvänlig … Continued
It’s always tea time
I somras var mina föräldrar i Oxford och då köpte de den här underbara plåtasken med Alice i Underlandet på. I ligger sådär riktigt gott te som man bara kan köpa i Storbritannien. Te går ju åt i dessa kalla tider. Herregud vad kallt det är. Det är som vintern slagit till och jag lider. … Continued