Jag läste en intervju med skådisen Bryce Dallas Howard i vilken hon berättade att hon drabbades av en förlossningsdepression efter att hon fått sitt första barn. Hon kände en oerhörd skuld och skam och låtsades som att allt var bra. I samband med födelsen av barnet hade hennes film premiär och inför världens press berättade hon hur lycklig hon var och att bebbisbubblan var fantastisk. I verkligheten kom hon knappt ur sängen och depressionen varade i 18 månader. Ytterligare en faktor som bidrog till hennes depression var att hon gick upp mycket i vikt under graviditeten och gick inte ner i den takt hennes bransch krävde av henne.
Denna intervju var så oerhört sorglig att läsa och jag slogs återigen om att alla åkommor kring graviditet bara ignoreras. Kvinnor lider av foglossning och smärtsam amning, men hon ska bara bita ihop för sådär är det när man är gravid. Man ska föda vaginalt, och inte önska kejsarsnitt, samtidigt som sjukvården varken kan garantera plats på förlossningen eller utvilad personal. Man ska vara lycklig och älska sitt barn direkt efter förlossningen och om man gud förbjude inte är lycklig så skuldbeläggs man. Jag funderar kring det faktum att detta ”gilla läget och acceptera hur det är” samt alla pekpinnar och allt skuldbeläggande förekommer just när det gäller kvinnor. Om det var männen som drabbades av förlossningsdepression hade de också lidit i 18 månader i det tysta eller hade samhället skapat ett enormt uppbackningssystem för dem? Om männen led av foglossning hade de bara fått acceptera smärtan och lidandet eller hade det forskats intensivt på området?
Som kvinna känner jag att det förväntas att jag ska gilla läget. Floskler som ”du får ju ett barn i slutet” eller ”det är så kort tid det handlar om, nog kan du lägga dig själv åt sidan för barnet” haglar över gravida och nya mammor. Hade samma mentalitet rått om det var män som bar barn? Jag tror inte det. Vad tror du?
Om mannen fick förlossningsdepression
Du kanske också gillar...
Med huvudet fullt av inredning
Jag tänker oavbrutet på det här huset. Men man vill ju samtidigt inte jinxa det, inte ta ut i förskott. För tänk så blir det inte. Och ja, den risken finns ju såklart. Att denna husaffären går upp som en sol och faller platt som en pannkaka. Men fick man ju iallafall drömma under tiden. … Continued
TGIF
Hallelujah, vi har överlevt denna vecka. Men det var nätt och jämt. Vilken sjukstuga vi haft! Nåja, nu är vi bättringsvägen om än lite bleka om nosen. Och Gud måste straffa mig för mitt härliga jullov för jädrar vad jag har att stå i och jag har varit så bortskämd med lagom. Prick 8 timmar och … Continued
Spishällen
Efter att Voluspaljuset avklarat en lång och trogen tjänst satsade jag på det här höstlika doftljuset. En guldig förpackning med orange etikett och med ett oranget ljus som doftar apelsin och kanel. Aj aj aj vad härligt detta ljus är. Doften är perfekt för höstruskiga kvällar framför tv:n. Ett mycket bra köp från butiken Le … Continued
Julklappskollen #1
Jag måste varit mycket snäll i år för jag fick i princip allt på min önskelista. Jag har stenhårt önskat mig en yogamatta. För några månader sedan sade jag upp mitt medlemskort på SATS. Det kändes inte längre roligt att gå dit och just där och då kändes det inte som att träning så att … Continued
Söndagsmiddag
Igår var det som bekant söndag och då gjorde vi det vi gör nästan varje söndag. Hade söndagsmiddag med mina föräldrar. Jag älskar söndagsmiddag. Man äter mat som är god, varm och snäll mot en. Det har dukats fint, det finns efterrätt, vi skrattar och pratar och det är den perfekta avrundningen på en vecka. … Continued
Vardagen, den är alldeles….alldeles…..underbar
Många räds vardagen. Störs av den monotona takt vid vilken veckodagarna lunkar förbi. Var dag är den andra lik och snabbt går tiden också. Ni som känner så, er förstår jag bara inte. Jag älskar vardagen med dess rutiner. Ibland slänger man in en överraskning, något oväntat som gör att vardagen glimmar till. Igår var … Continued
jag är helt med dig. sorgligt att världen ser ut så, men så länge vi inte är mer jämställda kommer typiskt kvinnlig problem med graviditeter, låg lön, mens, mindre pension, mer föräldraledighet och VAB än mannen att aldrig tas på allvar. Tack för din kommentar! Kram
Jag kan nästan till 100% lova att om det var män som led igenom allt detta vad gäller förlossning så hade de fått enormt mycket hjälp och det hade forskats hit och dit om hur man kan åtgärda problemet. Vilket jag tycker är hemskt att det fortfarande är så år 2015.
Nu kanske jag låter hemsk när jag skriver så, men faktum är att det är så när det kommer till mycket.
Ha en fin dag
Kram Linda