Det händer stundtals att kvinnors vardag begränsas av den evigt allvetande mannen. Detta händer inte minst på gymmet. Numera är gymmet en plats en del kvinnor valt bort till fördel för kvinnogym eller annan typ av träning som kan ske utan smekande blickar och välmenande råd som ingen någonsin bett om. Min syster är riktigt sportig och nu när jag, postförlossning, ska återuppbygga kroppen tar jag henne till hjälp. För hon vet vad hon gör. Hon har alltid tränat, kan träning och är vältränad själv. Inte för att jag behöver rättfärdiga mitt val av henne som träningskompis, men för att ni ska få en bättre bild av upplägget.
Vi väljer ett träningsprogram, går till ett utegym här i staden och min syster börjar peka, visa, räkna och så har vi kört igång. Vi byter övning och det blir ryggens tur att tränas och jag frågar min syster hur jag ska ha fötterna på maskinen. Från ingenstans, som en liten irriterande mygga, kommer en muskelmaskin av manligt kön fram till oss och tillrättavisar min syster. Hon ska göra si och inte så, hon ska ha benen brett inte smalt och min syster säger lugnt att tack, bra men jag vet allt detta. När den oerhört omtänksamma mannen levererat sina oombedda råd traskar han vidare för att fortsätta sitt eget träningspass och kvar är vi med en lite besk smak i munnen som på ett vis liknar smaken av förnedring.
Och nu är det helt annorlunda.
Där och då kände jag en sorts uppgivenhet. Inte ens utomhus, i sällskap med en träningskompis, kommer man undan den välmenande mannen. Han som alltid vet bäst och vars personliga övertygelse är att han bara måste sprida sin visdom. Den mannen som kväver oss andra för hans ego behöver allt syre som finns. Framförallt är det den typen av man som alltid positionerar sig själv över en kvinna, och om min lillasyster var min storebror hade ingen välmenande man kommit över för att ta över showen. Den här jag-vet-bäst-attityden är så frustrerande och kränkande. Vi tycks inte ha kommit längre än me Tarzan! You Jane! Så nästa gång jag är en hjälplös madame, rådvilt vandrande runt gymmaskinerna så får vi verkligen hoppas att samme man är där för att leda mig rätt. För hur skulle jag någonsin kunna reda ut det själv?
Det händer stundtals att kvinnors vardag begränsas av den evigt allvetande mannen.
Du kanske också gillar...
Under the weather
Hur mår jag idag då? Golli du som frågar, man tackar! Nä du, det är fortfarande kass. Fick sticka in en sväng till kontoret och riva av lite grejor så att jag kunde sjuka mig resten av idag och morgondagen. Sedan eftermiddagen idag har jag legat nedbäddad under täcke och pläd. Fryst och svettats om vartannat och … Continued
Walk the walk and talk the talk
make animated gifs like this at MakeAGif Det är ju upp till bevis nu att jag och syrran har det precis sådär roligt som jag bloggade om innan idag. Här tramsar vi runt när David var hemma hos våra föräldrar och fotograferade deras hem till ett framtida inredningsreportage.I present to you, the Svensson-sisters in action!
Den perfekta skogarderoben
Spetsiga pumps som oavsett rådande trend har varit en trogen trotjänare i många år. Jag läste igår om en kvinna, som enligt tidningen hade ”den perfekta skogarderoben”. And I’m bound to agree. Som alla studenter vet är kassan knaper och man kan inte köpa dyra skor. Och den där kvinnan, hon hade bara dyra skor. … Continued
En alldeles underbar dag
Idag vaknade vi till en solig förmiddag och det kändes att idag var den perfekta dagen för att äta en stor och svulstig frukost på stan. Då finns det inget annat ställe att gå till än chez madame. De har en himmelsk frukostbuffé. Brödkorg med smör och sylt, fattiga riddare (ja alltid dessa fattiga riddare) med … Continued
Födelsedagsprakt
Den 18:e oktober fyllde jag hela 27 år. Endast 3 år kvar till 30 och jag längtar! Varje år har bara gjort mig gott. Visare, gladare, klokare, kroppsvänligare, helt enkelt en mycket mer tillfreds människa. I år önskade jag mig mest bara skönhetsprodukter, och en annan sak (men det får bli ett helt eget inlägg). … Continued
Idag är ingen vanlig dag
Helgen är över, Tyskland vann VM och tillbaka är vardagsfrukosten. Rufsig i håret och grusig i ögonen sitter jag och skriver detta. En snabb fil med müsli får det bli idag. Då är det alltid härligt att titta tillbaka på vad helgen bjöd och kan bjuda på. Dessa fattiga riddare är helt sinnessjukt goda. De … Continued