Ni vet den där högpresterande, utbildade, betygsjagande duktiga tjejen? Jag var den tjejen, men inte längre. Jag slängde helt sonika ut henne genom fönstret och om jag känner henne komma tillbaka smäller jag snabbt igen fönstret och drar för gardinen. För så mycket avskyr jag den duktiga flickan. Jag har insett att hon gav mig ingenting, hon bara tog. Ju mer jag försökte prestera, desto mer utmattad blev jag. När den duktiga flickan försvann blev jag ironiskt nog mer effektiv och presterade mer och bättre, just för att jag hade energi över. Förr sög den duktiga flickan i sig allt. Det var ett evigt ältande om att man inte dög, man borde fått högre betyg, man borde inte ätit si och man borde ha städat mer så allt var perfekt innan gästerna kom. Det är ju det ordet som allt handlar om. Perfekt. Vilket trams egentligen! Och så urbota korkat att tro att något kan vara perfekt och än mindre att allt kan vara perfekt.
Good enough, det funkar för mig. Göra sitt bästa utifrån stundens förutsättningar. Det räcker för mig. När jag började leva såhär blev allt så mycket roligare. Orden måste och borde byttes ut mot vill och önskar. Det blev enklare att andas och enklare att leva för allt trissades inte upp så. Allt blev inte så jäkla på liv och död.
Men, jag vill höja ett varningens finger. För duktiga flickor finns överallt och de har en tendens att smitta. Nu för tiden umgås jag med härliga tjejer men stundtals befinner jag mig i en situation med en eller flera duktiga flickor och jag luktar mig till dem direkt. Spända, oroliga och konstant på jakt efter perfektion. De är lättkränkta och ängsliga och stundtals oerhört självupptagna. Helt plötsligt har man smittats och man känner sig inte alls härlig längre utan börjar reflektera över sina egna lår eller sin gamla soffa som både är ful, sliten och omodern. Det är uttröttande att umgås med duktiga flickor och mellan dig och mig ska jag ärligt säga att jag skyr dem som pesten. Livet är för kort och jag vill leva härligt, inte ligga på min dödsbädd och inse att inget var härligt utan att allt bara var en jakt på ett perfekt liv.
Jag slängde den duktiga flickan ut genom fönstret
Du kanske också gillar...
Det bästa sättet att starta dagen
Alltså oh maj gawd!! Fattiga riddare med skolmogna bär måste vara den absolut bästa starten på dagen. En kopp kaffe till det och jag näst intill spinner som en liten kissemisse. Och det vet ju alla, en god start på dagen är A och O. På dagens schema står tennis. Det ligger en bana några minuter … Continued
Make me up
Denna bild är från i somras och jag tycker minsann man kan se lite fräknar på snoken! Dessvärre blir jag aldrig brun, bara rosa! =) Men fräknig i vart fall!
Cover of the week
Anja Rubik / Vogue Russia July 2013 / Richard Bush BAM! I adore this! Vogue Russia is my absolute fav magazine of all times! I don’t understand a word but it doesn’t matter when the pictures are like dreams to look at! It embodies everything I love, need and crave. This cover is no exception. … Continued
En hel arbetsvecka
Vilken vecka hörni! Det var måndag och sen vips var det fredag. Dagarna har fullkomligen flygit fram och vid 22.00 var kväll har jag slocknat. Men det kommer ju med uppstart av ett nytt jobb. Många intryck, mycket att lära och komma ihåg, man är lite på spänn hela tiden och resultatet blir att man … Continued
Att plocka fram powerprylarna
Äntligen en liten stund över att sätta mig ner vid datorn och blogga lite. Varför så upptagen kanske ni frågar. Jo, ser ni, jag tar imorgon ett nytt steg inom politiken och sitter nu här på kvällskvisten och plöjer dokument, läser på och känner mig nu redo att ta mig an den modesta uppgiften att … Continued
Den allra sista klämdagen
Vilken dag det varit. Jag vaknade med ett leende på läpparna och kände sån stor glädje inombords. Den här julledigheten har verkligen varit fantastisk på alla sätt och vis. David gick tillbaka till jobb idag, men jag var ledig idag med. Jag börjar jobba först på onsdag, men det känns helt ok. Det blir ju … Continued
min mamma städade typ jämt när jag var liten idag vet vi ju att det berodde på att hon och pappa inte hade det så bra. När Viggo låg i min mage flyttade vi till huset, fick vattenskada blev utan golv i köket i 3 månader jag ville boa, bädda, fixa låg i sängen och grinade när hantverkare dammade ner och jag inte fick städa på en gång, vi kunde även skratta åt det men jag mådde verkligen illa. Tack för att du tycker vårt hem låter fint <3 tyvärr bor jag ju för långt bort för att komma till dig men jag är där i tanken på ditt mamma meeting 😀
Tack hjärtat! <3
kämpa på! livet blir å mycket härligare! och så slipper man se sina barn ärva skiten! KRAM!
vadå, fick du en riktig psykos? hur funkade det? Det är så sant att man har ett tacksamt och förlåtande öga mot andra men mot sig själv är man så hård. Helt i onödan. För när folk kommer hem till oss vill de ju må bra, inte mötas av en uppstressad värdinna som med svetten lackande förtfarande står och fejjar. Jag tror på att fokusera på allt man har istället för allt man inte har. För det kommer alltid vara, oavsett hur mycket pengar, myranstolar eller renhorn man har, att man inte har allt. Bättre att glädjas över allt det man faktiskt har. Jag tycker ett hem låter ljuvligt. Fyllt av kärlek! och det är bra mycket viktigare än att fylla det med design!
Vilket bra inlägg!
Härligt för dig att du lyckt komma ifrån den duktiga måste, flickan.
Jag hoppas också att jag kommer dit…. snart!
Stor kram
Jessica
JA huu så hemskt det är och jag rabbades av en psyskos av städmani när jag väntade Viggo och jag har än idag delar av den..damm har jag svårt för- men brukar tänka "kollar jag efter damm hemma hos andra?" svaret ä rju nej definitivt inte jag är ju där för att umgås med dem! Så varför ska folk kolla in mitt damm? och min avänner gör det INTE men så klart finns de duktiga fina flickorna även i min vänkrets men jag mår alltid illa efteråt, känner det som att vi har inga pengar vi har inte myran stolar och exakt rätt renhorn på väggen, vi råkar äga en å annan ikea möbel och en massa kärt arvegods men när jga ser med deras glasögon då är det bar skit.. Men vad har vi då? Vi har så fullt av kärlek här i vårt hus som alladuktiga så fint ska påpeka är för litet. Jo vi kommer aldrig ha råd med ett hus som har sex sovrum stort kök, tre badrum, mega välstädat garage osv. Men vi har barn som inte kan sova utan sina syskon i samma rum, vi har en son som gärna har eget rum på dan men när han ska sova frågar efter Idun i spjälsängen. Vi har ett hus med "ärr" från ett familje liv där alla tar plats och får ta plats <3