När jag lutar mig mot David, tar hans hand, stryker hans kind eller ger honom en snabb puss, är det ingen utomstående som höjer på ett ögonbryn. För vi är heterosexuella och smälter in. Vi är normen och vi är accepterade. Och vi tar det för givet, gör vi inte? Vi heterosexuella är så vana vid att bli lämnade ifred att vissa av oss glömmer helt bort att det finns andra grupper i samhället som dagligen utstår spott, spe och trakasserier.
Nu är OS i full gång, på varenda reklam, tv-skärm och dagstidning. Det är så in your face att det blir svårt att undvika det. Jag tittade på invigningen igår men hade så svårt att bli hänförd. För denna spektakulära show är byggd av illegala gästarbetare som aldrig fick betalt och som utsattes för närmast tortyrliknande behandling. Men framförallt var det svårt att lyssna på tal om gemenskap, mångfald och tolerans när Ryssland behandlar sin HBT-grupp som de gör.
För mig är det omöjligt att inte skriva om detta i min blogg. Jag är en stor supporter av HBT-grupper och har alltid varit. För mig är det lika självklart att supporta HBT-grupper som att borsta tänderna på morgonen. Jag står inte ut när folk blir misshandlade, torterade eller mördade för att det älskar någon av samma kön. Hur kan kärlek vara så hatat? Hur kan könet stå i vägen för det fina som kärleken är? För mig är det obegripligt.
Vad som är ännu mer obegripligt är hur Ryska medborgare behandlar homosexuella i sitt land. Det cirkulerar just nu en video på nätet gjord av Human Rights Watch. Där får man se och höra om de mest gruvliga misshandlar. Där får man bl. a. höra berättelsen om en homosexuell man som tvingades våldta sig själv med en sönderslagen flaska. Ja, ni läste rätt. Han tvingas våldta sig själv med en sönderslagen flaska så att ”han ska lära sig att det är fel att vara bög”. Det är ondska. Denna ondska får inte glömmas bort, gömmas undan eller sopas under mattan. Detta är världen och Ryssland år 2014 och jag kan inte stå för det! Vi måste kämpa, visa omtanke och gemenskap och vägra stå för det budskap som Ryssland står för.
För all kärlek är lika viktig
Du kanske också gillar...
”Sånt jag insåg efter 25” – Karriären
Jag började juristprogrammet när jag var 22 år gammal och spottades ut 4 år senare när jag var 26 år. Dessa fyra år går enbart att beskriva med ”it was the best of times, it was the worst of times”. Det som gnagde i alla fyra åren var framförallt den enorma betyghets och framtidsoro som jag … Continued
Favoritdesigner
Jag fullkomligen älskar Marlene Birger och tycker varje kollektion är bättre än den före. Här är lite godingar som hade passat sig perfekt i min garderob.
Loréal colour riche nailpolish in ”dating coral”
Här ser ni det ultimata nagellacket! Hmmm, ja produktbilden stämmer inte alls överrens med hur den egentligen ser ut. Då mitt nagellack är slut och uttorkat har jag dessvärre ingen möjlighet att swatcha lacket och visa er. Därför, helt fräckt, lånar jag bilder där Tina visar hur fint det här lacket är.Detta är ett sagolikt … Continued
Powerring
Som traditionen medför får man, om man har tur, en fin present för att fira sin examen. Givmilda föräldrar som jag har fick jag en ring. Men inte vilken ring som helst utan en ring som jag själv fick designa. Men låt oss backa bandet lite. Min gammelmormor Karla Kummerfeldt var en av tysklands första … Continued
I’m alive ’n kickin’
Skinnjacka, jeans, boots, sjal – H&M, topp – Stockhlm/MQ, väska – Marc Jacobs Ja jag lever!! Och ja, jag är mycket skamsen för min abrupta paus! Men man har ju la såå mycket att stå i these days! Men nu är jag här och så pepp inför lite julledighet! Två dagar kvar på jobb … Continued
Grattis – år 2205 år vi jämställda
Läs detta! Jämställdshetsstatistikern tror vi blir jämställda år 2205. Snacka om att utvecklingen går med myrsteg! Andra viktiga år för jämställdheten: 1921 – Första valet hålls där kvinnor får rösta. 1939 – Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst. 1962 – I samband … Continued
