Have a calm life

Som ni märker är jag en mycket sporadisk bloggare. På ett sätt grämer det mig men på ett annat sätt känns det skönt. Att bloggen är kravlös och bara något roligt. Jag är precis hemkommen från julmingel på Elite Hotel Savoy. Min kära mor drog med mig och bland prinskorvar, knäck, vin och luciatåg avhandlade vi tankar om husköp, familjebildning och hur man egentligen klarar ekonomin när man bara kommer ha föräldrapenning. Nu ligger jag under alla täckena, uppkrupen bland kuddarna och fick bloggfeeling.

”It’s okay to be happy with a calm life”. Ja, för min del blir det inte sannare än så. Förr kände jag ofta en stor stress inför att alla andra har ju så himla mycket roligare liv än jag. Alla gjorde fler grejor, umgicks med fler personer, hade en fullklottrad kalender och deras liv var bara så himla glittrigt. Jag ville på ett sätt också ha det så där. Men innerst inne i mig fanns det en känsla av att jag älskade att bara vara hemma. Känslan av att sävligt röra mig i rummen, pula med lite grejor, lyssna på radio, läsa en bok och bara göra precis ingenting. Det kändes på något sätt fel att njuta av att just inte ha något att göra. Nu vet jag bättre. Nu vet jag att hemmakatt, det är vad jag är. Att gå runt hemma och skrota, i de mest urtvättade mjukisbyxorna och bara vara.

Det är ok att vara nöjd med ett lugnt liv. Ja, det är det verkligen. jag tror och hoppas att med den insikten kan man uppskatta livets små ting. Om man alltid letar efter stora händelser blir man nog ofta besviken.

2 Responses

  1. Jag är exakt likadan. Fick alltid skäll av mor min när jag på sommaren hellre låg inne och läste en bok än gick ut och njöt av vädret. Men mamma, det är ju såhär jag njuter!

  2. Cuntless Lux skriver:

    jag stannade (och stannar) fortfarande ofta inne fast att alla är ute och njuter av vädret. Jag är en riktig hemmakatt och trivs ju så bra att bara gå hemma och skrota! =)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *