Fem mammor och fem bebisar träffades idag på playdate men vägen dit var långt ifrån spikrak. Herregud vilken dag! Det började med att Estrid fick psykbryt på morgonen. När jag tillslut fått tyst på henne och fått ner henne i vagnen låg hon och plirade mot mig med ögon som sa att om du bara så mycket som petar på mig så kommer jag gå bananas. Vi skulle ju gå till BVC:s öppna mottagning för att väga och mäta men inte vågade jag väcka den sovande björnen (som inte alls sov utan låg i vagnen och bidade sin tid). Till saken hör att jag redan var stressad för efter BVC skulle jag och Sara ta bussen för en playdate. Och jag har aldrig åkt buss med Estrid. Bussen kom, och inte fanns det någon plats för våra vagnar. Vi tar din bil, utbrast Sara glatt och paniken inom mig växte. Nej, vi ska inte alls åka bil idag. Vi skulle ju åka buss. En sak i taget och jag gillar inte alls när planerna kastas om och jag tvingas göra nya saker innan jag så att säga är mentalt förberedd. Men inget får en att pröva nytt som när nöden påkallar.
Med svetten som lackade placerade jag med darrande händer den vakna men tysta Estrid i bilstolen. Med rynkad panna gav hon ifrån sig en suck. Med min allra ljusaste stämma trallade jag fram de mjukaste ord jag kunde komma på och lirkade samtidigt fast de små bältena. Hon var fortfarande tyst. Vi hämtade Sara och Jakob som raskt pinnat hem för att hämta sin bilbarnstol. Vi satte fast nästa barn. Sara satt mellan bebisarna som en alert scoutledare redo för vilken kris som komma skulle. Genom spegelanordningen i bilen hade jag Estrid under uppsikt. Fortfarande någorlunda tyst, någon knorr hördes då och då. Svetten lackade fortfarande. Nappen trillade ut. Panik! Sara stoppade snabbt in den och på en halv sekund hade vi övermannat Estrid och hon somnade. Jubel! Stursk höjde jag volymen på radion och i harmoni körde vi hela vägen fram.
Tillbaka resan? Ja, den gick lika bra. Men nu har jag ju fortfarande den jäkla bussresan kvar att våndas över. Men köra bil med bebis, ja det kan jag minsann.
Nä inte ska du skämmas :p Njut av det! Vår son sover ofta hela nätter om han får ligga mellan oss. Det är ju mysigt att han ligger där några timmar men inte hela natten.
Ha nu en fin dag, det ser ut att bli härligt väder 🙂
hon är en good släpper faktiskt. sover i egen säng och så sover hon oftast mellan typ 22.00-07.00 men på sistone har jag fått sovmorgon enda till halvåtta. Det är så man skäms! Mina mammakompisar är redo för mord om jag så mycket som andas om hur skönt det är att hon sover så bra! 😉
Det är det jobbigaste med att ha barn tycker jag är att man inte får sova hur man vill. Han har nästan aldrig sovit hela nätter förutom några nätter då. Mellan oss sover han sååå gott 😉 men nu när han e större sover vi mindre bra när han ligger där. Han håller att få tänder nu så han sover extra dåligt pga det. Sover er flicka bra?
Jag vet, tiden går alldeles för fort! Jag saknar inte första månaderna men nu får det gärna gå lite långsammare 🙂
Hoppas ni får en bra dag!
har ni fortfarande dåliga nätter? Jag kan inte annat än lida med er. Sömnbrist är verkligen djävulens påfund. Finns ju en anledning till att det används som tortyr! 🙁 japp lilla Essie blir 12 veckor på fredag. Helt sinnessjukt vad tiden går!
Vi går med överallt, nästan iaf 🙂
Han blev precis 9 mån. Det är en ganska rolig ålder nu, förutom nätterna :p Och din flicka var snart 3 månader väl?
hur gammal är din knodd? fördelen med att bo i stan är att man ju alltid kan gå till allting! =) bra tips! tack! min dag var mycket bra! din med får jag hoppas! Kram!
Första gången jag skulle ta bussen med barnvagn var jag jättenervös, men det gick ju såklart jättebra! De flesta bussarna går ju så ofta här i Malmö också så får man inte plats på en får man förhoppningsvis plats på nästa 🙂
Jag såg att du också har en joolz, jag brukar låsa hjulen fram när jag går på bussen då blir det mycket lättare.
Hoppas du hade en bra dag annars! 🙂