Det kan vara så att jag sjuttioelva gånger sagt till Estrid att hon inte får leka med hörlurarna. Tillslut gav jag upp. Sen sa jag sjuttioelva gånger att hon inte får äta på hörlurarna. Än har jag inte givit upp, men herregud vad man har blivit tjatig på sistone. Det känns som det enda jag säger är nej, släpp och akta. Varför är det så himla roligt att leka med det man inte får leka med? Framförallt med tanke på att modern sitter och viftar med alla spännande leksaker som finns i hyllorna. Suck, pust och stön, det kommer bli som semester att börja jobba. Då behöver jag åtminstone bara säga nej några gånger och sen lyssnar vederbörande.
Det värsta är att när jag säger nej så tittar hon lurigt under lugg och fyrar av ett brett leende. Då har man läst i alla uppfostringsböcker att då ska man icke skratta. Icke uppmuntra ett sådant beteende. Så jag försöker svälja fnisset, men då blir det bara värre. Då växer det i bröstet till ett gapskratt. För även om hon såklart inte ska suga på hörlurar, leka med nagellacksflaskor eller äta grus från golvet så är det himla spännande att se hennes upptäcktsfärder. Att minsta lilla grej kan vara så intressant och spännande. Det gör mig mer medveten om min omgivning.
Ni ser, det är med djupaste koncentration hon leker med hörlurarna och handkrämen.
Leka med det man inte får
Du kanske också gillar...
När man vill ge sitt barn hela världen
Dessa något korniga mobilbilder är de finaste bilder jag någonsin sett. Dessa bilder är från igår när David var på Malmö live på instrumentprovning för barn. David är otroligt musikalisk och spelar både gitarr och piano, samt skriver egen musik. Jag är också musikalisk och sjunger. Davids pappa, Estrids farfar, är musiker och han och … Continued
Klädleverans coming Estrids way
Det är som julafton hos oss. Jag har packat upp en klädleverans med arvegods från Estrids kusin. Och vi snackar guldgruva. Jag har inte varit så intresserad av att köpa barnkläder och det är nog för att vi blivit så hemskt bortskämda. Här finns en pälsväst, klänningar från Noa Noa, urmjuka bomullspyjamasar från Livly och … Continued
Du får mig att skratta!
Krypis har upptäckt sin tunga och att det går att slicka på allt möjligt. Som min hals till exempel. Och det kittlas så jag brister ut i gapskratt!
Namngivningen av Estrid Viola Svensson
Här kommer stora bildkavalkaden av Estrids namngivning. Vilken underbar dag det blev. Strålande sol, mängder av tårta, omtänksamma presenter och glada gäster. Den enda som inte var så glad var lilla Estrid. Det blev nog lite overload av uppmärksamhet för vår känsliga lilla viol! <3 Två stolta föräldrar höll välkomsttal! Jag hade på mig en … Continued
3 månader
Älskade lilla bebis! Igår blev du tre månader! 3 månader going on 18 years, åh vad tiden går snabbt! Nu har vi börjat lära känna dig. Du är en svårflörtad ung dam, lite reserverad för främlingar men mot dem du träffar ofta ler du stort och skrattar. Du är en riktig rutinmänniska och äter och sover … Continued
Stå vid skampålen
För att verkligen illustrera precis hur gröna fingrar jag har får jag nu skamset krypa till korset att blomman där under inte alls är en luktärt. Men hallå, den luktar ju gott ju! Nej, allt tyder nu på att det är en porslinsblomma. Men än mer guld att jag lyckats hålla den vid liv. Bilden här … Continued
Hög igenkänningsfaktor! Man blir till slut irriterad på sig själv. När man hör samma ord och meningar om och om igen. När man slut tänker, men snälla var nu tyst till sig själv. Att jobba efter mamma ledigheten är som semester! Tänk, dricka en kopp kaffe, som är varm under hela tiden du dricker det. Att gå på toaletten, utan att någon bankar. (förhoppningsvis!)
Det låter som en dröm! =) Sen tänker jag att man kommer ha så mycket mer energi och verkligen vilja leka med sitt barn när man kommer hem från jobbet!