Igår fyllde Estrid 10 månader. Alltså herreguuuud vad tiden går fort! Och vilken härlig tid det är nu. Hon är verkligen en liten människa och jag tänkte berätta lite om Estrid. Hon är one sassy baby! Hon är rätt bossig faktiskt. Det är en stark vilja som lyser igenom på detta lilla flickebarn. Hon är totalt orädd och sitter i alla knä, klättrar på alla och är mycket kavat. Hon har visat sig vara en liten spexare som gillar när man busar, tittar på hennes konster och när hon får applåder när hon gör sina konster ler hon brett och ser mycket stolt ut. De andra milda bebisarna blir lite skärrade när Estrid går på, gapar och tar för sig. Jag tror det kommer bli viktigt att lära Estrid att vänta på sin tur, vara snäll och visa respekt. Inte för att hon, såklart, brister i respekt, men för att om man är en människa som tar för sig av livet (precis som hennes mamma) måste man samtidigt visa respekt och omtanke om sina medmänniskor. Än så länge uppvisar hon en personlighet mycket lik min egen.
Jag älskar dock att hon är så kavat, det gör mig stolt. Hon har börjat prata massor och ord som mamma, pappa, titta, puss och hej kommer ur henne och jag blir alldeles bubblig av lycka. Hon kryper, står och kommer nog snart börja gå. Och så är hon lång. Vid 10 månaders kontrollen på BVC stod vågen på 10 kg och längden stannade på 76,5 cm. Hon är kittlig, jättekittlig, det har hon från sin pappa. Och hans långa ögonfransar, grop i hakan och längd. Jag vill gärna mysa och läsa, men hon vill mest brottas, kasta omkring böckerna och banka på dem. När hon ska sova middag vill hon göra det på min arm och på natten sover hon helst mellan oss.
Estrid är matglad och äter det mesta. Helst själv och bitar. Hon äter både köpemat och den barnmat jag gör själv och det bästa hon vet är macka och smör. Estrid äter jättemycket, och det har hon gjort sen hon föddes. Eftersom jag och David är matlagningsintresserade så glädjer det mig att hon tycker om så mycket. Det är ett nyfiket barn vi fått. Hon vill smaka på allt, helst när det ligger på mammas tallrik, hon vill se allt och vara med överallt. Om jag läser en tidning ska hon ha den, om jag glor på min mobil ska hon ha den, och alltid ska hon upp och stå och vara med. Det är en intensiv period just nu med mycket fart och fläkt och på kvällarna är jag utmattad men när jag sitter här och sammanställer allt min lilla älskling lärt sig på 10 månader pöser jag av stolthet. Som en liten tupp! 
