Vad jag lärt mig om Estrid under mitt första år som förälder

1. Hon är kittlig
Min lilla bebis är kittlig. Under fötterna, i armhålan, i ljumsken och i nacken. Om man kittlar henne där så kiknar hon av skratt. Då kastar hon sig på mage och borrar in ansiktet i kudden och skriker av kittlighet.

2. Hon är glad i mat
Det är inte mycket hon ratat och jag är så glad för det. Hon äter det mesta, både burkmat, hemlagat, med sina fingrar eller matad med sked. Min bästa stund på morgonen nu mera är att vi äter samma frukost. Macka med smör och leverpastej, smoothie, kokt ägg eller turkisk youghurt med bär. Det känns väldigt fint.

3. Hon har ett jäkla humör
Oj oj oj vad denna unga dam är bestämd. Om något går för långsamt eller hon inte får som hon vill så knyter hon nävarna och stirrar på en med arg blick. Röd i huvudet låter hon meddela att detta icke var vad hon ville. Men lika arg som hon kan bli, lika glad blir hon också. Hon är oftast glad och då är hon mycket glad. Skrattar och ler, stort så alla de åtta tänderna syns.

4. Hon gillar att visa upp sig
Vad hon kan svassa när hon går med sin gåvagn. Jag kan riktigt se hur hon burrar upp sina fjädrar när vi sitter på golvet och hurrar och klappar händerna. Hon är charmig och kan vara lite lurig. Hon vet vad som får mig att skratta så då gör hon det. Då gör hon en sur min med munnen och blänger under lugg för att nöjt skratta när hon ser att jag ler. En teaterapa in the making mån tro?

5. Hon är en riktig liten pussgurka och mysapa
Hon är kelen min lilla tös. Det ska pussas, med stor och öppen blöt bebismun. Och gosas. Hon lägger huvudet på sne och gosar in sig i nallen. Hon kryper nära nära vid sovstunden och de nätter vi sover ihop trycker hon sig hårt mot mig. När jag sover med ryggen mot henne kan jag känna hennes nästipp tryckt mot min rygg.

6.Det är titta och pappa precis hela tiden. 
Och pappa. Det är mycket pappa nu. Både som ord men även att hon blivit lite pappig av sig. Det tycker jag är fint

7. Hon är reserverad, men inte blyg
När Estrid träffar nya människor brukar hon titta på dem med trumpen uppsyn. Reaktionen blir då alltid att frågan är om hon är blyg. Men det är hon inte, hon är bara reserverad. Hon vill känna en människa på pulsen innan hon har bestämt sig. När hon väl har bestämt sig är det bästis och bundis för hela slanten. Det kan ta allt från 30 sekunder till 10 minuter.