På tu man hand och så Billy

Igår fick vi barnpassning så att vi kunde vara romantiska och gå på teatern och se Billy Elliot här i Malmö. Jag såg ju genrepet med min pappa men vad gjorde det när det kan vara den bästa musikal jag någonsin sett? Jag längtade så efter att igår skulle komma för det finns få saker jag älskar så mycket som att gå på teatern med David. Hålla hand i ostörda timmar, äta en bit mat i pausen och få en upplevelse att dela på.

Vi började med lite dryck innan teatern började. Inne på operan var det livligt och härligt. Publiken var fullsatt och föreställningen var precis lika underbar den här gången. Om ni har möjlighet så MÅSTE ni gå och se den. Det vore sorgligt om ni missade den.

Så fin han är! Det gjorde jag bra som fick honom på kroken!

Ute var det fortfarande ljust och genom de stora fönstrena tornade Malmös vackraste byggnad upp. Jag är väl inte helt objektiv eftersom mina föräldrar tidigare bodde där. På översta våningen med balkongen ut mot operans piazza.

I pausen hade vi förbeställt lite mat och dryck och slog oss ner i restaurangen. Där inne brann ljusen och överallt var folk lite extra finklädda. Det blir ju roligare att gå på teater om man är det tycker jag, och nog många med mig. Ljuset var varmt och mjukt och vi pratade om hur härlig föreställningen var och vilka talanger barnskådisarna är. Vi dagdrömde om vad som kommer bli Estrids intressen när hon blir större och när jag såg mammor som satt med sina döttrar blev jag lite tårig och längtig efter vad framtiden kommer bli.

Efter teatern cyklade vi hem och där satt mina föräldrar och väntade på oss. De hade kört slut på Estrid, eller ja, kanske tvärtom om, men hon sov iallafall gott och vi vinkade hej då. Sen kröp vi ner i sängen och tittade på första avsnittet av tredje säsongen av Mr Selfridge. Bästa serien!

Teater! Det gör under för romantiken!