Torsdagmorgon och bara en dag kvar till vår panghelg

Här sitter jag och suger i mig kaffet som vore det de sista dropparna vatten i en öken. Jag gick och la mig i tid. Jag gjorde verkligen det. Men så skickade jag lite sms med min partikollega och den ena tanken ledde till den andra planen och helt plötsligt var vi mitt inne i planeringar av liberala workshops, föreläsningar, utanförskapsområden och gud vet allt. Det var helt enkelt för spännande för att kunna lägga ifrån sig mobilen. När vi väl avslutat våra storslagna framtidsplaner skulle jag bara läsa lite. Lite grann bara. Det slutade med att jag läste boken pärm till pärm. Det var omöjligt att lägga ifrån sig Martina Haags bok ”det är något som inte stämmer”. Sen somnade jag äntligen. Då vaknade Estrid. Såklart. Lite skrikfest, lite blöjbyte, lite av en liten mask som bara ålade runt och runt och vispade med armarna och benen som en fluga. Hur kan de inte vakna av allt det ålandet och vispandet? Sen somnade vi alla i en trasslig hög och allt för snabbt blev det morgon.
Så jag suger i mig mitt kaffe med koncentration och tittar på min lilla familj som äter frukost och när Estrid för sjuttioelva gången kastar salami på golvet så orkar jag inte säga ifrån. Så är det ibland. Man väljer sina strider. Idag är det torsdag och det är bara en dag kvar tills vi ska ha en härlig och mysig helg. Idag ska jag sätta mig ner och fixa lite med politikgrejor. Vi har ett välkomstmingel med Liberala kvinnor om några veckor och jag ska förbereda lite inför vad jag ska prata om. Sen har vi ju min och min partikollegas framtidsplaner som måste sättas till verket. Och bebisgos. Alltid bebisgos! Blandat med sujttioelva salamibitar på golvet.