Är du den där personen? Alltså den som blir arg och upprörd över andras val? Och nu menar jag inte det naturliga i bli illa berörd om någon missbrukar eller är destruktiv. Nu menar jag en sådan person som blir upprörd när någon annans son får bära nagellack, eller när någon väljer bort amning eller för den delen lägger stora summor pengar på handväskor. För idag vill jag prata om dem som blir hotade av andras livsval. De som går i taket när någon lever i en samkönad relation, väljer bort att skaffa barn eller låter sin fyraåring få hål i öronen. Vi pratar inte om de som visar civilkurage utan vi pratar om dem som tror sig ha rätt att ha en åsikt om andras livsval.
Varför gör folk det, lägger sig i? Mitt svar är för att de är hotade och blir osäkra över sig själva. Om man är trygg i sig själv är man också trygg i sina egna livsval. Då finns det ingen anledning att bli provocerad av att någon har livsval som är olik ens egna preferenser. Som liberal är det viktigt för mig att alla ska kunna påverka sitt eget liv och skapa sitt eget liv. Jag drar min gräns vid när någons val börjar inkräkta på någon annans rättigheter. Då är det inte längre ok för mig.
Jag förstår inte hur människor orkar lägga tid och energi på att snacka skit om att hon gjorde si och han gjorde så. Ifrågasätta någons val av semesterort, val av vinterjacka eller hur man uppfostrar sina barn. Sådana människor är så otroligt uttröttande tycker jag. För att inte tala om att de är fördömande och elaka. Skitsnackiga rent ut sagt.
Jag lever efter motto ”skit du i mig så skiter jag i dig” och jag älskar det. Så länge folk är snälla mot sina barn, håller dem hela och rena, är engagerade i deras skolgång och ger dem adekvat vård vid sjukdom så kunde jag inte bry mig ett skvatt om vad andra gör. Vad rör det mig i ryggen om någon väljer att uppfostra sitt barn på ett annat sätt än mig. Jag kan självklart ha en åsikt och inte hålla med, men det där kärringaktiga i att tillrättavisa och trolla på nätet klarar jag inte av. Vi har alla en sådan klagoperson i vår närhet oavsett om det är inom familjen, vänskapskretsen, arbetsplatsen eller skolan. Och de tar så otroligt mycket energi.
Men vet ni, mest energi tar dem från sig själva. För man beter sig bara så om man är osäker på sig själv och missnöjd med sitt eget liv. Då ska det klagas på att någon väljer att gå ner i vikt, klippa av sig håret, ha en vit månad, inreda dyrt eller för den delen bara med loppis. En sådan klagomänniska går inte att tillfredsställa och att lägga energi på dem är bara ett enda stort slöseri med tid. Det är kärringvarning på det där gnälliga och missunsamma. Och vi ser det hela tiden på nätet. Bloggares kommentarsfält (dock inte mitt tack ni fina) svämmas över av pekpinnar, moralpredikanter, skitsnackare och troll. Men bli inte arg, tyck synd om de stackars människorna, för de har det nog inte lätt inombords.
De här människorna är energitjuvar som du bör göra dig av med. Här skriver jag om hur du gör det.
Håller med! Blir så förvånad över att så många har så mkt åsikter om hur andra lever sina liv. Vad har man med det att göra undrar jag?
Det är uttröttande minst sagt!
Tyvärr finns det människor som ALLTID måste ha ha en åsikt tvärtemot alla andra och dom är säkert mycket osäkra. Dock tar dom mycket energi och man måste släppa dom även om det egentligen är synd om dom.❤👍
det är just det, de tar så otroligt mycket energi!