Idag är det en månad kvar tills vi går ner till altaret och blir man och hustru. Det är på tiden, jag har kallt David min man hur länge som helst. Jag är så glad att jag ska få gifta mig med just denna person. För mig som arbetar mycket med människor som lever i dåliga relationer och genomlider slitsamma vårdnadstvister får jag ibland frågan om jag inte oroar mig hur det ska bli i min egen relation. Svaret är ett solklart nej. Och det är på grund av något så klyschigt som att David inte är som alla andra. Men han är verkligen inte som alla andra. Han är mjuk och mild, varm och tålmodig, rolig och otroligt snäll.
Han retar gallfeber på mig, det gör han. Men han får mitt hjärta att explodera tusen gånger oftare. Jag är så lycklig med David. I 10 år har vi varit ett par och gått igenom högt och lågt, vi har strävsamt tagit oss igenom svårare stunder och lustfyllt levt genom de fler goda stunderna. David har gjort mig till en mycket bättre människa, till en lyckligare människa och till en tryggare människa. Jag har alltid varit en person som gillar kreativa saker men med Davids inflytande kom kameran in i mitt liv. David är en väldigt bra fotograf och en duktig musiker och det är fint att se hur en på riktigt kreativ person funkar. Hint hint, de har ibland huvudet i det blå.
Det är en ära att få bli Davids hustru. Det är helt crazy att han, av alla kvinnor på denna jord, vill ha just mig. Tillsammans har vi följt våra drömmar och vi har en bra trackrecord och mycket att vara stolta över. Det bästa är ju såklart Estrid. Tänk att vi skapat denna lilla människa tillsammans. Hon är verkligen ett kärleksbarn. Jag vet att allas kärlekar är lika starka och unika men jag känner ändå att INGEN kan väl ha så stark kärlek som vi? Det kan väl ändå inte finnas några som är mer kära än vi? Men det finns det ju såklart. Men visst är det fint att känna att man efter 10 år fortfarande är kär. Inte varje dag hela dagarna, men någon gång varje dag.
Och nu ska vi bli man och fru, han och hon, Mr and Mrs, och även om bröllopsplaneringen är något stressig så får tanken på att bli hans fru mitt hjärta att slå hårt men min mage att bli inbäddad i bomull. För festen är inte det stora, det stora är att vi blir VI och det är allt jag någonsin drömt om.
Och on another note, idag ska jag på första hårkonsultationen hos frisören. Nu ska den perfekta bröllopsuppsättningen skapas. Om jag är pepp? Hahah, eh ja!
När man hittat den person som får en att växa, som får en att känna att man är typ världsbäst – då har man hittat rätt.
Jag tror inte på att man ska behöva jobba med sina relationer, det ska (för det mesta) trots grådagar, trots dåligt med nattsömn, trots tillfälliga irritationer och vulkanutbrott, för det mesta vara som att glida på en räkmacka. Då menar jag inte att man inte har sina ups and downs för det har man såklart, men om man känner att man ska ändra på både den andra och sig själv för att det ska bli rätt, då tycker jag man är fel ute.
Du och David (och Estrid såklart), det låter som en jättebra kombination!
jag skriver under på vartenda ord!
Så fantastiskt att läsa om er kärlek! Jag önskar att alla kunde hitta den personen som gör att man känner sig älskad och trygg. Att man kan vara den man är och blir en bättre person. Kram
ja, det önskar jag också alla!
SÅ fint!! <3
tack min vän! <3
Inför att vi skulle gifta oss var det någon som sa att när man är gift är allt precis som vanligt – fast 20 procent bättre! Det kan jag verkligen skriva under på! Så härligt att ni också får komma dit!
men ja vad peppigt! Det ser jag verkligen fram emot!
Meeen gud vad mysigt!! Så roligt för er 😀
ja det ska bli fint!
Underbart med kärlek som är så självklar!
ja det känns skönt. Det är en grundmurad trygghet som är skön att vila mot.
Härligt. Var rädd om varandra och kärleken och var glad att du hittat någon att dela livet med!
ja, jag är verkligen tacksam för honom!
Så underbart att det närmar sig dagen D. Vi får se om jag någonsin kommer bli en fru till min sambo, han har varit gift innan och är eller har inte varit jätte sugen på att gifta sig igen. Men sen vi fick barn anar jag en annan ton så kanske kanske får jag bli fru jag med någon gång.
Ha en fin dag
Kram Linda
Jag tänker att om det är viktigt för dig så bör ni ju kunna diksutera det
Hej Frida! Så fin relation du och David verkar ha – är glad att kunna säga att jag har det likadant med min fästman. Vi ska gifta oss först om 1,5 år så det är ju ett tag till dess, men jag funderar en del på hur vi ska göra med ekonomin och undrar lite hur du ser på det? För oss är det självklart att vi ska ha gemensam ekonomi, MEN jag känner ändå att jag även vill ha mina egna pengar. Om jag vill köpa något dyrt för att jag vill ha det vill jag liksom inte behöva ”be om lov”, plus att det ju är en trygghet för en själv. För mig är min självständighet väldigt viktig, även i en relation! I praktiken kommer ändå det mesta vara gemensamt, vi är inte petnoga med vem som betalt vad. Vi kommer ha rätt lika inkomster till en början, så småningom kommer jag nog tjäna mer.
Undrar hur du och David tänker och hur ni tänkt göra (eller redan gör) rent praktiskt?
Kram!
Tack! Och det glädjer mig så att ni också har en fin respektfull relation. Vi gör såhär, från våra respektive löner dras lika mycket pengar som går till räkningar, räntor, amortering, sparkonton, icakonto osv. De pengar som är kvar slår vi ihop och delar sen lika på. Det betyder att det som tjänar mest avstår lite mer av sin lön till den andra så att vi alltid lever med samma standard.
Tack för ditt svar! Låter som ett rimligt och enkelt sätt att hantera det på 🙂
ja då blir det exakt lika, jämställt och inget bråk om pengar.
Så fint inlägg 🙂
Tack, ja det är mycket girlpower i den bilden :-))
verkligen! <3 Du är stencool!