Ett helgminne i bilder

Att skaffa en jämställd man är den bästa investeringen man göra för sig själv. Jag möter många kvinnor som har eller har haft män som det inte går att lita på. Som inte kunde ta hand om deras barn, som misskötte familjens gemensamma ekonomi och som i alla lägen prioriterade sina egna behov framför familjens. Dessa beteenden finns i många familjer, inte bara i worst case scenario-familjer. Jag är så glad för den typen av man som David är. Mild, varm, rofylld, tålmodig och en väldigt fin pappa. Han är fysisk, ger kramar och pussar, nattar och sjunger, läser och stoppar om. Han gör allt det som jag gör. Det kan låta som en självklarhet. Men i många familjer är det inte så.

När jag kom hem i tisdagsnatt hade David stannat uppe för att vänta in mig. Estrid hade valt att bli nattad i vår säng så att hon kunde se mig direkt när hon vaknade. När jag låg där på natten och dessa två snarkande människor bredvid höll mig vaken kände jag en djup tacksamhet. När min mamma skickade bilder på när Estrid leker med sina kusiner får jag samma känsla. När jag och syrran tjafsar ena dagen för att hon andra dagen släpper allt för att trösta min gråt är en annan stund av djup tacksamhet.

Jag är lyckligt lottad. Jag har allt. Jag är precis på den plats jag är ämnad att vara på just nu. Jag är nöjd och helt ok med att inget är perfekt eftersom livet är en enda lång resa. Jag har insett att det värsta man kan göra mot sig själv är att vänta med att agera på sina drömmar och önskningar. Att stanna någonstans på grund av rädsla eller att tvingas leva ett liv med ”tänk om jag bara hade…” ringande i öronen. Så på ett sätt är allt perfekt just nu. Inte perfekt för någon annan, inte perfekt för en annan tid, men i denna stund, med allt vad småbarnsår, vardagspussel och äktenskap innebär, är ändå allt perfekt.

Ibland får jag frågan hur man vet att det är rätt. Och jag säger alltid ”när det är lätt så är det rätt”. När det bara är och man inte behöver ifrågasätta. Vissa frågor hur man träffar kärleken och jag kan bara svara utefter hur det var för mig. Efter sjuttioelva idioter landade jag i en djup inre känsla av att mitt liv är värdefullt och att jag är hellre ensam för resten av mitt liv än spenderar det med i en halvdan relation. Och in kom David. Jag tror att det tankesättet är bra att ha inom olika områden av livet. För då landar man i en trygghet inom sig själv. Man vågar lita och tro på sin inre styrka och att ens magkänsla leder en rätt.

1 Response

  1. Anna skriver:

    hej, kan du inte berätta mer om hur ni köpte ert hus? sparande o ekonomi?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *