Nu är dagen kommen, julledighetens sista dag. Jag hade kunnat fortsätta såhär för alltid. Vi har verkligen haft härliga dagar. Även om det stundtals kan vara utmanande att underhålla en 2,5-åring så har denna tillsammanstid varit exakt vad vi alla behövde. Jag känner mig mycket gladare, mer inspirerad, peppad och harmonisk nu än jag gjorde strax innan julledigheten. Vi har sovit hur mycket som helst. Estrid har chockat oss alla med att sova som minst till åtta, men någon dag enda till halv tio. Morgnar hon vaknat vid åtta har hon tagit vår mobil och kollat på Greta Gris och vi har kunnat slumra en tid till. Det har verkligen varit hur skönt som helst.
Och jag har verkligen tankat tillsammanstid med familj och vänner. Jag har spenderat mycket tid på att fundera på det kommande året, lägga till och skala av. Men det var ju inte alls det jag skulle prata om nu. Det jag faktiskt kom in för att visa var dessa bilder från Estrids alldeles första biobesök. Vi gick på bian i Höllviken och såg en ljuvlig 40-minuters film om olika djur som hjälper varandra och istället för dialog spelades händelser och sinnesstämningar med musik från olika instrument.
Det var en sådan milstolpe för mig som förälder. I år har jag längtat efter det första biobesöket. Popcorn, päronmer och mys i biomörkret. Det är verkligen fint att vi har en så bra och stor biograf så nära oss. När filmen var slut ville Estrid se den en gång till så det tar jag som ett bra betyg.
Mysigt!
ja det var så himla himla fint! <3