Åh min älskade tös! Vi hade det så mysigt häromveckan när min mamma var hos oss hela långa dagen. Vi fick en solig promenad och en latte i solen. Helt underbart! Idag har jag och krypis inte lika mycket tur. Vädret är lite grått och jag hoppas vi klarar oss för regnet på väg till BVC.
Jag vill ge lilltösen mat nu men hon bara sover och sover. Vägrar vakna och jag har både petat och kilat lite sådär lagom mycket för att försöka få igång henne. Men hon bara grymtar och sträcker lojt armarna över huvudet och somnar om. Så, det lär bli skrikfest på BVC om jag inte får i henne mat och på med en ny blöja innan vi ska gå. Det är ju detta som är det stressande med spädbarn. Att de är små individer som i stor utsträckning gör precis vad de själva vill. Och alltid på sämsta tillfälle. Vår tös har en förmåga att alltid vakna precis när vi har satt oss för att äta. Någon som känner igen sig?
Blått och gult exploderar i parken. Är det inte en lisa för själen så säg vad är!?
Den stiliga pappan. Som vi saknar honom när han är iväg på jobb idag.
Söta mormor som nog helst hade förtidspensionerat sig igår för att kunna spendera all ledig tid med lilla krypis! <3
