Temavecka: olika typer av misshandel

Många tror att man ”måste” bli slagen för att ha blivit utsatt för misshandel, men det stämmer inte. Det finns olika typer av misshandel, övergrepp och terror som alla är ämnade att minska din självkänsla. Därför tänkte jag idag gå igenom fyra olika typer av misshandel som jag, och kvinnojourerna jag arbetar med, refererar till i samtal med polis och under en rättslig process.

Fysisk misshandel
Detta är den typ av misshandel som de flesta känner till och förstår. Slag, sparkar, tillhyggen och vapen är bara några exempel på hur fysisk misshandel kan visa sig. Du får skador, blåmärken och skrapsår. Du får ont och kanske behöver du uppsöka läkarvård. Om du uppsöker vård, vilket såklart är det jag rekommenderar, kan du alltid berätta för läkaren att du blivit slagen. Du kan då få hjälp.

Psykisk misshandel
Den psykiska misshandeln är allvarlig och mycket nedbrytande. Den kan bestå av en mängd olika saker, men gemensamt för dem alla är just att bryta ner självkänslan och utöva kontroll. Det kontrollerande beteendet kan vara att du inte får umgås med vem du vill eller klä dig hur du vill. Partnern kan blanda sig i dina studier, ditt arbete eller dina läkarbesök för att bara ge några exempel. Det kan vara att din partner uppvisar svartsjuka som gör att du frågas ut, bestraffas eller spioneras på. Han kan hota dig att han ska skada dig, skämma ut dig eller skada dina anhöriga eller dina saker, djur eller barn. Han kanske tvingar dig att begå olagliga saker. En del i den psykiska misshandeln är oförutsägbarhet. Han reagerar olika från gång till gång, har humörsvängningar och kan gå från mycket kärleksfull till otroligt arg. Detta gör att du alltid känner dig nervös och på helspänn.

En psykisk misshandel kan få dig att känna dig galen, och det är precis vad psykisk terror gör med en. Du börjar tvivla på dig själv och om din partner är manipulativ börjar du sakta sluta lita på dig själv. Din partner kan också påtala att du är galen och att det du påstår ha hänt, aldrig har hänt. Kanske blir din partner så arg att hen slår sönder saker i hemmet, knyter sina nävar eller kör bil på att aggressivt sätt som får dig att frukta för ditt liv. Den psykiska misshandeln är kränkande och en del av det är de kränkande ord du kanske kallas för. Hora, slampa, svin, fetto, tjockis och så vidare.

Din partner kanske ställer orimliga förväntningar på dig, nästan på ett sätt som är förutbestämt för dig att misslyckas med. Att du ska vara hemma om 10 minuter fast att ni båda vet att resan från jobb tar 45 minuter. Att du alltid ska vara sexuellt tillgänglig. Att du ska ha köpt mjölk fast att det inte stod på inköpslistan och du trodde dig veta att din partner inte dricker mjölk. Och så vidare i all oändlighet och där den gemensamma nämnaren är att han är besviken på dig oavsett hur hårt du ansträngt dig.

Ett annat sätt att straffa dig är för din partner att vara emotionellt frånvarande. Han kanske bestraffar dig med tystnad eller ignorans. Han vägrar bemöta dina frågor och svarar kanske att han inte har något att säga dig eller att ”du ändå inte bryr dig”. Om du frågar kanske han försöker blockera eller avleda dig genom att säga saker som ”vem tror du att du är”, ”lilla gumman, du vet inte vad du pratar om” eller ”jag är så trött på ditt gnäll”. Detta gör att alla dina känslor trivialiseras och görs oviktiga.

Sexuell misshandel
Den sexuella misshandeln kan visa sig på olika sätt. Ett sätt är att din partner tvingar dig till olika typer av samlag och sexuella handlingar fast att du inte vill. Det kan vara att han är arg på dig och du vet att han blir snäll om du har sex med honom, vilket du då har. Detta är inte ett frivilligt samlag. Det kan vara att han får dig att göra sexuella handlingar du inte är bekväm med och att han blir arg om du säger nej. Det kan också vara att din partner säger att hen ska skaffa sig en ny sexpartner om du inte ställer upp. Det kan vara att din partner förbjuder dig att ha preventivmedel, tvingar dig till en abort eller tvingar dig till ett visst preventivmedel.

Ekonomisk misshandel
Detta betyder att din partner kontrollerar din ekonomi. Han kan ta dina pengar och du får böna och be om att få fickpengar, även om pengarna ska användas till basala saker som att betala räkningar, köpa mat, blöjor eller andra förnödenheter. Han kanske inte låter dig ha ett bankkonto, eller så låter han dig betala alla räkningar och därmed har han sina pengar kvar att göra vad han vill med.

Du behöver inte vara utsatt för alla fyra kategorier för att vara i en destruktiv relation där du misshandlas och kränks. Om du är osäker på om din relation är bra och om det verkligen ska vara så som ni har det, kan du alltid ringa en kvinnojour för hjälp. Exemplen jag skrivit är just bara exempel och sexuell, ekonomisk, fysisk och psykisk misshandel kan visa sig på en mängd olika sätt jag inte beskrivit. Detta är bara en liten fingervisning för att förklara det olika begrepp som finns och för att visa att man kan vara utsatt för misshandel på olika vis.

Om du lever i en destruktiv relation finns det hjälp att få.
– Du kan ringa polisen på 114 14 och om du befinner dig i nöd ringer du 112.
– Om du behöver råd och stöd kan du ringa kvinnofridslinjen på 020 – 50 50 50.
Detta är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot och våld. Du som är anhörig eller vän är också välkommen att ringa till oss. Vi har öppet dygnet runt och du ringer oss gratis oavsett var du bor i Sverige. Ditt samtal syns inte på telefonräkningen.
– På Unizon och Roks hittar du din lokala kvinnojour som du kan ringa för hjälp. De kan även erbjuda dig skyddat boende om du måste lämna hemmet.
– På advokatsamfundets hemsida hittar du lokala advokatbyråer som kan hjälpa dig.
– Du kan även kontakta byrån jag arbetar på. Vi erbjuder gratis juridisk rådgivning på telefon och om du ringer råder full tystnadsplikt och sekretess. Du hittar oss på Frisells advokatbyrå och vårt nummer är 046 – 15 74 10.

Del 1 i min temavecka, ”hur vet du om du lever i en destruktiv relation”, hittar du här.
Del 2 i min temavecka, ”varför lämnar hon inte”, hittar du här.
Del 3 i min temavecka: ”vad kan du göra om någon i din närhet är utsatt”, hittar du här.