Plötsligt hände det! Jag gick till Davids kontor för att titta till mina utblommade och tradiga orkidéer. Vad skådade mitt öga om inte elva sprillans nya knoppar. Vilken tillfredsställelse! Nu väntar jag spänt på att de ska blomma ut.
Vi har haft en härlig dag men uttröttande. På språng från åtta på morgonen och hem kom vi inte förrän vid klockan fem nu på eftermiddagen. Och jag ska gå och lägga mig tror jag. Jag har inte det minsta energi kvar. Det är stökiga nätter, intensiva dagar och sluttampen på någon form av utvecklingsfas. Jag är helt enkelt slut i rutan. Jag har mycket att berätta men får inte riktigt ner orden som jag vill för mina tankar har redan landat i att jag ska krypa ner i sängen, med en stor kopp te och min jättebraiga bok. Imorgon har vi dock inte det minsta inplanerat. Vi ska bara vila, mysa och sova middag ihop. Jag och min lilla älsklingsbebis!
