
Idag vaknade vi, glada och utvilade. Vi åt en stadig frukost och gjorde oss i ordning. Packade sköterskan, handväskan och tog med kameran. För nu skulle jag och Estrid gå till Möllan för att delta i barnvagnsmarschen mot mödradödlighet. Jag packade ner henne i vagnen, körde ut från porten och så….punka på däcket…. *ridå*. Så vi fick packa upp oss igen och gå in. Fy och blä vad trist. Detta är en så viktig manifestation och det grämer mig att vi inte kunde delta. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat av den enkla anledningen att hade jag levt i ett annat land än Sverige, hade jag inte överlevt min förlossning. Min förlossningsskada läker inte heller av sig själv utan man måste sys. En barnmorska berättade för mig att i andra länder, där mödravården är i princip obefintlig, får kvinnorna helt enkelt ligga med benen surrade tätt ihop för att på så sätt läka ihop igen. Problemet är att de inte läker. Istället drabbas de av gas och avföringsinkontinens. De bajsar helt enkelt på sig. Aldrig har jag varit så tacksam mot Sverige som nu när jag sitter här. Helt återställd från min förlossning. Min kropp skulle vara redo att föda på nytt. Men i ett annat land hade jag inte läkt och kanske inte heller överlevt. För om man måste få ut en moderkaka akut eller få fyra blodtransfusioner och det är timmar till närmsta sjukhus, då överlever man inte. Om man sedan når sjukhuset men inte har råd, har fel hudfärg eller tillhör fel samhällsklass, då överlever man inte heller.
Mödradödligheten hade kunnat drabba även mig
Du kanske också gillar...
Det ni är tacksamma för
Minns du att jag listade vad jag var tacksam för och att ni skulle berätta vad ni var tacksamma för? Det blev en samling fina svar som jag ju lovade att jag skulle visa. Det ni är tacksamma för – Själv är jag tacksam för att hela familjen har fått en vändning efter en tid med … Continued
Alla har det utom precis just du
Imorgon börjar höstterminen på allvar. Folk går tillbaka till jobbet, semestern är över, de sociala medierna blir åter aktiva och bloggarna uppdaterar flitigt. Inredningstidningar fyller vår lokala mataffär och med stora rubriker får vi läsa om det senaste. Höstmodet fyller butikerna, folk går åter till gymmet, instagram uppdateras med brödbak, långkok och flärdfulla frukostar. Alla … Continued
Stora skrytinlägget, cause it was about damn time
Vilken mysig fredag vi hade igår. Lagom mycket tjat, bråk och ostbågskladdig filmkväll! Och som vanligt ett hjärta som bankar för att man inte önskar sig något annat av livet än just detta familjeliv. Idag gick jag upp tidigt, innan de andra två, för lite hederlig egentid. Och inser att man kan väl inte önska … Continued
Planeringsdag, sovmorgon och Bolibompa
Morgonens inlägg kommer lite senare än vanligt och det är på grund av att förskolan har plaerningsdag. Det betyder sovmorgon! Enda till klockan 8 fick vi sova idag. Med ett avbrott kl 4 i morse när Estrid yrade om att hon minsann exakt just nu skulle ha mer macka. Okej? Vi har ätit en lugn … Continued
Min medverkan i paneldebatten på Fadimedagen.
(Bild lånad från kära Marianne) I söndags högtidlighölls Fadimedagen i Malmö, och faktiskt över hela landet. Nu är det 15 år sedan Fadime brutalt hedersmördares av sin pappa och runt om i landet är hedersförtryck alltjämt närvarande. Jag var inbjuden till en paneldebatt i egenskap av ordförande för Liberala kvinnor Skåne och då jag arbetar … Continued
Månatliga mål – mars
Det är dags för mig att sätta upp nya mål för denna månad, men först ska vi kolla hur det gick i februari. Privat – Februari – Fortsätt med träningen och promenaderna. En av varje per vecka. – NOPE, det går trögt med detta. Men jag har varit förkyld i över fyra veckor nu. – … Continued