Idag vaknade vi, glada och utvilade. Vi åt en stadig frukost och gjorde oss i ordning. Packade sköterskan, handväskan och tog med kameran. För nu skulle jag och Estrid gå till Möllan för att delta i barnvagnsmarschen mot mödradödlighet. Jag packade ner henne i vagnen, körde ut från porten och så….punka på däcket…. *ridå*. Så vi fick packa upp oss igen och gå in. Fy och blä vad trist. Detta är en så viktig manifestation och det grämer mig att vi inte kunde delta. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat av den enkla anledningen att hade jag levt i ett annat land än Sverige, hade jag inte överlevt min förlossning. Min förlossningsskada läker inte heller av sig själv utan man måste sys. En barnmorska berättade för mig att i andra länder, där mödravården är i princip obefintlig, får kvinnorna helt enkelt ligga med benen surrade tätt ihop för att på så sätt läka ihop igen. Problemet är att de inte läker. Istället drabbas de av gas och avföringsinkontinens. De bajsar helt enkelt på sig. Aldrig har jag varit så tacksam mot Sverige som nu när jag sitter här. Helt återställd från min förlossning. Min kropp skulle vara redo att föda på nytt. Men i ett annat land hade jag inte läkt och kanske inte heller överlevt. För om man måste få ut en moderkaka akut eller få fyra blodtransfusioner och det är timmar till närmsta sjukhus, då överlever man inte. Om man sedan når sjukhuset men inte har råd, har fel hudfärg eller tillhör fel samhällsklass, då överlever man inte heller.
Mödradödligheten hade kunnat drabba även mig
Du kanske också gillar...
Att alltid återkomma till det här med tacksamheten
Jag läste en gång en intervju i en tidning med en kvinna som skrivit en bok om tacksamhet, sociologen Rikke Östergaard. Hon drabbades av två sorger, en bror som dog och att hon själv blev sjuk. Hon menar att en aktiv tacksamhet räddade henne mentalt och fick henne att orka ta sig igenom det. Hon … Continued
Veckonytt #94
Det blev visst en liten bloggpaus här de senaste dagarna på min semester. Jag behövde carpa rejält de sista semesterdagarna. Jag känner mig utvilad och väldigt nöjd med semestern. Nu är jag tillbaka på jobbet och allt är precis som vanligt. Kontoret är en aning för varmt, morgonkaffet är njutningsfullt, P1 är igång på radion … Continued
Du bestämmer rubriken
Du bestämmer rubriken! Ja det är sant! Skämt å sido jag känner att ni på sistone kommenterat så himla mycket och jag känner mig otroligt glad och tacksam för det! Så tack! Jag tror att anledningen till att ni kommenterat så mycket är för att jag skrivit om sådant som ni vill läsa. Eftersom jag … Continued
Jag kandiderar till posten som Liberala kvinnors ordförande
Jag kandiderar härmed som ordförande för Liberala kvinnor. Liberala kvinnor är en av de viktigaste feministiska krafterna vi har i vårt land just nu. Under två år var jag ordförande för Liberala kvinnor i Skåne och de senaste två åren har jag suttit i centralstyrelsen, som integrationspolitisk talesperson. Under dessa fyra år har vårt förbund … Continued
Vad skulle hända om du började våga drömma?
Det kan ju inte komma som en överraskning för dig att jag älskar att drömma. Jag gör det varje dag tror jag. Drömmer stort och smått och för mig är det livselixir. Det handlar inte om att jag längtar bort. Tvärtom får jag mening i nuet genom att ha drömmar. Jag är verkligen en övertygad … Continued
Better Bloggers länkfest!
Trötta sitter vi i våra stugor denna nyårsdag. vad passar då bättre än en STOR dos inspiration? Bloggnätverket Better Bloggers, som jag är en del av, har sammanställt ett inlägg med länkar till oss blygares bästa inlägg. Så mycket bra, härligt och inspirerande material. Du hittar alla länkarna här.