Igår låg värmen tryckande över Malmö. Det var svettigt, kvavt och både liten och stor kände sig lite hängiga av värmen. Jag satt fast i bilkö, i en bil utan AC, och FÖRSMÄKTADE I shit you not! Vem visste att man kunde svettas på knogarna? Ett minne kom till mig där i bilkön och jag insåg att vid tiden för när händelsen utspelades satt min pappa säkert i en svettig bil utan AC och fast i en bilkö. När jag var liten blev det en tradition att pappa ringde när han var på väg hem. Han frågade vem som var sugen på ett kvällsdopp och jag och syrran sprang ut på gatan med baddräkt under shortsen och med pappas badbyxor och handdukar under armen. När han svängde in på vår gata tutade han två gånger och vi hoppade in i bilen och körde ner i till Jollebryggan. Bästa badbryggan vid Skanörs hamn.
Igår ringde jag David och föreslog kvällsmat i den fläktande vinden på stranden. Han och Estrid handlade och traskade ner till stranden och jag körde bilen dit. Vi bredde ut en filt och när Estrid hamnade på filten och vinden fläktade i håret fnittrade hon och fick spring i benen. Jag tog av mig de högklackade skorna och sträckte ut mina ben i den svala vinden. Vi åt kvällsmat ihop. Salami, vitlöksost och kex, vitlöksfyllda oliver, ölkorv, skinka och potatissallad. Och denna mat valdes för att Estrid gillar det. I know! Helt sjukt att en bebis äter ölkorv och vitlöksoliver. Men hon har tydligen en mycket raffinerad palett.
Vi gick ner och kände på havet med tårna. Det var lite kallt och lite läskigt och Estrid ville komma upp. Men sen ville hon kanske ändå ner igen när hon såg en annan bebis vid vattenbrynet. Och sen kanske hon ville plaska lite och vi fick ta av byxorna, sen blöjan och sen tröjan. När hon sedan malligt, med händerna i Davids, spatserade runt i vattnet med enbart en stor blommig solhatt på en annan naken kropp så var det ärligt talat det finaste jag någonsin sett. Hennes bebiskropp är så ljuvlig men den lilla puttiga magen och den runda fina låren. De smala armarna och den lilla gumpen. VInden svalkade hela henne och det märktes att hon tyckte det var skönt. Mammas lilla bebis är ingen bebis. Det är en alldeles perfekt liten unge som tog sitt premiärdopp i havet. Jag hade en stor filt i famnen och David lyfte in henne i den och jag svepte in henne och gnuggade henne över kroppen. Då la hon sin kind mot min axel och tyckte det var mysigt och jag fick en liten rörd tår i ena ögonvrån och kände att man inte riktigt hinner med. Och jag har aldrig sett något så vackert som när min nakna lilla dotter, med en stor blommig solhatt på huvudet, nyfiket spatserade runt i vattenbrynet och fick uppleva något för allra första gången. Jag fick ett nytt minne att spara för hela livet.
Åh vad mysigt det där lät.
Här hemma rullar dagarna på med fart och vi försöker få in någon form av rutin på dagarna med en nyfödd hon är lite mer än 1 v nu och det känns som om hon alltid funnits här.
Ha en fin dag
Kram Linda
grattis grattis! så härligt att er lilla tös har kommit! <3
Åh, så fint skrivet, man verkligen känner det du känner! <3 Ljuvligt!
vad fint sagt! det gör mig jätteglad att höra!