En blomma som plockar blommor. I ett hav att sådana älskar-älskar inte-blommor satt jag och Estrid. Noggrant plockade hon små blommor och la i sin lilla spann och man bara HERREGUD HAR DET NÅGONSIN FUNNITS ETT SÖTARE OCH MER BEGÅVAT BARN!?!?!?!?! Man är ju inte kräsen som förälder. Tydligen blir de minsta sakerna näst intill nobelvinnarnivå. Men huuuur många ettåringar plockar små blommor och lägger i en spann? Alla säger du? Ja, men hur många ettåringar gör det så delikat och perfekt och bara helt himla bäst? Nej, det är nog bara min unge det. Och detta säger jag helt objektivt. Helt.
Det är helt uppenbart att du har ett perfekt och utsökt barn, det råder det inga som helst tvivel om! Jag vet vilken tillfredsställande känsla det är, jag som helt objektivt har den bästa hunden och lika objektivt har ett fantastiskt barnbarn. Det är en underbar känsla att vara på topp 🙂