Det är verkligen underbart att ha en ensam semestervecka med Estrid. Även om två-års åldern innebär stark vilja och mycket känslor så är det utan tvekan en fantastisk ålder. Vi kan verkligen umgås, jag och Estrid. Vi pratar om stort och smått, leker, lagar mat ihop, kollar på tv. pussas, myser och går på promenad. Det slog mig igår hur fritt livet har blivit jämfört med när hon var bebis. Då var det alltid lite av ett projekt att gå och hämta ut ett paket eller gå och handla i affären. Nu hjälper hon mig. Hon bär paketet i sitt knä i vagnen och på affären är det hon som kör en barnkundvagn och lägger upp på bandet. Jag behöver knappt göra något allt! =)
Igår gjorde vi massa mysiga saker. Jag var orolig för att hon skulle tycka jag var tråkig som behövde göra lite jobb men jag gjorde mitt fotouppdrag i köket samtidigt som hon satt på golvet och provade alla mina triljoner gamla smycken. Sen hjälpte hon till och med att fota! Det är sant! Jag satte kameran på stativ och ställde in fokus och sen fick hon trycka på knappen. Helt plötsligt kunde jag bli fotad! Herregud, en tvååring som är the world’s best fotoassistent! Men någon nytta ska man ju ha av det lilla livet.
Helt plötsligt fick jag feeling och vi röjde på balkongen. Vi tvättade balkongmöblerna, sopade, slängde döda blommor och planterade lite nytt. Efter avklarat arbete satt vi under parasollen och tittade ut över vår lummiga gata. Vi åt mellis och smakade årets första svenska jordgubbar, som vi åt tillsammans med ”glass”. Den glassen bestod av fryst mango, mjölk och lite vaniljsocker.
Lagom till att fikat var uppätet plingade det på dörren och Caroline kom över en sväng för lite tjejsnack och middag. Igår gick jag och la mig med fjärilar i magen! Så tacksam över livet, över Estrid och våra samtal, över all kärlek som finns i hennes lilla kropp, över vårt mysiga hem och möjligheten att laga och äta god mat. Tacksam över att vår älskade lägenhet ska tas över av det mest ljuvliga paret och tacksam för att allt roligt jag har i mitt liv. Tänk att få kombinera häng med sin bästa tjej och att få vara kreativ och fotografera samtidigt. På radion lyssnade jag på P1 och i koppen fanns hemmabryggt kaffe. En fantastisk känsla och en fantastisk dag. Och stor tacksamhet.
Så himla mys igår vännen! Och Estrid, så mysig!
Tack! Visst är hon bara så gullig så man dör! Säger jag helt opartiskt! =)