Jag gillar verkligen hösten allra bäst. Det är som att livet, naturen och själen verkligen får en chans att andas ut. Dra sig tillbaka. Återhämta sig. Sommaren är väldigt hektiskt. Det ska släpas på picknickkorgar, det blir sena kvällar med grillmiddagar och det ska aktiveras något förfärligt. På hösten får man lov att bara vara. Igår strosade vi i parken och plockade kottar, pinnar, ekollon och kastanjer. Vi släppte syrrans hund lös och det var ett trivsamt ljud när hunden sprang jämte oss medan vi andra sakteligen promenerade. För att inte tala om färgerna just nu. Det är så omhuldande med de varma färgerna. Det är precis vad jag behöver just nu.
Jag vill vara inomhus, tända ljus och värma frusna fötter i fårskinnstofflor. Jag vill ligga under en filt i biblioteket och försvinna in i bokens värld. Jag vill rita och pyssla med Estrid medan radion tyst står på i bakgrunden. På hösten är maten och också omhuldande. Den är kryddig och mustig, varm och rejäl. Den värmer kroppens insida och själen.
Jag sitter i biblioteket nu och skriver till er. Vår morgon startade med Estrids gymnastik och nu är de och handlar. Huset är tyst och lugnt, ljusen värmer mig och regnet slår försiktigt mot fönsterrutan. Jag trivs bäst hemma. Jag älskar mitt hem. Och på hösten får man lov att stanna hemma hur mycket man vill. Inga måsten, bara ett omfamnande hem.
Idag ska vi fira min morfars födelsedag. Det känns fint. Jag har älskar när hela min familj samlas. Estrid vill rita en teckning till opa och har beställt en kalasfläta i håret. Jag ska strax gå ut i köket och påbörja en kycklinggryta till lunch. Vädret kräver en sådan rätt. Idag är just en sådan familjesöndag som jag drömde om för många år sedan. Fritidsaktiviteter, rutiner, kärleksfullt tillredd gryta, ett eget hus, ett stilla regn och en egen familj.
Underbart! Det är såna stunder som gör att man orkar med stressiga vardagsmorgnar när man vaknat lite för sent och lite för trött, har en bad hairday, upptäcker att det man tänkt ha på sig ligger i tvätten och man får kortslutning i hjärnan på vad man ska ha på sig istället, slinter med mascaraborsten och kladdar ner sig och måste börja om med sminkningen, inte hittar barnens gympapåsar, har ett tåg att passa och får reda på när precis är redo att ge sig iväg att nåt av barnen ska på picknick i skolan och man missat förbereda mat och man ska skriva under nåt skolpapper… 🙂
Balans kallas det visst.
Önskar dig en fortsatt ljuvlig söndag. Själv ska jag förbereda jobbresa okristligt tidigt imorgon bitti. Och förbereda så att familjepusslet funkar trots att jag inte är hemma. Vilket jag vet att det gör, men mammahjärnan är ju alltid igång…
kram!
va händer det dig sånt? jag vaknar aaaaalltid med perfekt hår och mina kläder är alltid tvättade. So not true story! =) Nu försöker vi njuta av en balanserad vecka!
Så underbara bilder<3
<3
är helt med dig om hösten. finns ofta något rofyllt i höstfritiden, lättare att hitta sin egen variant snarare än att uppfylla någon diffus idealbild.
men jaaaa! exakt så är det!
Tycker också om Hösten så in i bomben. För att alla går in, hehe. Men skäm å sido. Vackra bilder Frida och dina blogginlägg har verkligen haft lite extra i sig på senaste tiden, fast du tycker det är tvärtom kanske. Kram!
tack, jag uppskattar feedbacken. Och vet du, varje gång jag öppnar upp för den här typen av inlägg så tänker jag på dig. Du har verkligen påverkat och inspirerat mig!
Visst är hösten vacker med alla sina varma härliga färger och att man får mysa inne med ljus och en tänd brasa.
Idag har jag kört min första lektion på körskolan, men oj jag är inte nöjd gick inte alls så bra som jag hade hoppats på, när jag kör hemma i våran bil kör jag mycket bättre. Men men bara att nöta och nöta tillslut blir det förhoppningsvis bra.
Ha en fin kväll
Kram Linda
du, sänk kraven och tro på dig själv. Du klarar detta. Man måste alltid vänja sig vid en ny bil!
Riktigt härliga höstbilder, och vilket vackert hår du har ☺️
tackar tackar min vän!
Du skriver så fint 🙂 Opa, är ni också från NL eller BE? Opa och oma 🙂
De är från Tyskland! =)