Jag måste krypa till korset! Jag har inte levt som jag lär ut, jag har inte följt mina egna antistresstips! Igår hade jag min sista arbetsdag på byrån och idag är min jobb-med-blogg-dag. Hela veckan har gått i ett och vi har varken hunnit handla, städa, laga, fixa, dona, packat klart julklappar, ja ni fattar. Och inte för att jag har högt ställda krav på mig själv. Men här måste städas. Så är det bara. Och vi måste få mat på bordet på julafton. Så därför vaknade jag halv tre i morse och kunde inte somna om. I mitt huvud snurrade inköpslistor och to-do lists. Jag försökte somna om men det gick inte. Det är tyvärr så jag funkar. Om jag väl vaknar på natten kan jag vara vaken i timmar. Så jag gick upp. Sitter nu här i vardagsrummet. Just nu har jag det finemang. Jag är ju en morgonpigg liten lärka. Men om några timmar kommer jag nog vara rejält trött.
Det är dags att ta fram mina egna tips, prioritera vad som måste göras och vad som ”måste” göras och beta av i rätt ordning.
Jag kan berätta något roligt också. Igår satte vi startskottet för vad jag hoppas ska bli en ny tradition i svensson/johansson/rosman-familjen. Jag, David och Estrid, Paula och Fredrik, och min mamma och pappa åt julbord på Skanörs gästgifvaregård. Mer känt som Gästis. Det var den perfekta avslutningen på sista jobbveckan innan julledighet. Det var riktigt gott och bra, supertrevligt personal, underbara lokaler och det var SÅ fint att gå på kvällsrestaurang med Estrid. Hon var så snäll och väluppfostrad. Och personalen var så bra. När de märkte att hennes tålamod började tryta kom de med såpbubblor och skämde bort henne. <3 När klockan slog en bra bit efter läggdags blev det lite kalabalik, men då var vi på väg hem och väl hemma somnade Estrid som en stock. Vi hoppade över tandborstningen igår (välja sina strider osv osv) och det sista Estrid sa innan hon somnade var ”ingen tandborstning…så tokigt!”. =) Så kvällen slutade fint trots kritiska minuter tidigare. Och jag kände mig väldigt tacksam för möjligheten att leva ett liv med fin familj, upplevelser och mycket kärlek.
