
Hemma hade vi en låda med frigolitbitar. Estrid frågade oskyldigt om man fick leka lite med dem. Kan du väl, sa jag. Det var jätteskoj. Hon tog isär dem i små bitar och sa att det snöade i kartongen. Överväldigad av att Estrid kunde leka själv så länge passade jag på att gå runt och städa och fixa i köket. Det var så skönt med lugnet. Tystnaden. Tystnaden…? TYSTNADEN!!

Det var allt för tyst och jag när jag tittade mig runt i köket låg all frigolit på golvet. Små små friggolitkorn var prick överallt. Och Estrid var helt borta. Jag hörde hur hon sprang runt på ovanvåningen. Och hur det regnade två små strumpor, en byxa, en tröja och slutligen en trosa nerför trappan. (Inte för att vi brukar slänga smutstvätten nerför trappan, men ändå).

Ner kom en baddräktsklädd flicka redo ”att simma i snön”. Och som hon simmade. Hon simmade på rygg, på mage, på sidan och på gumpen. David tittade på med panik i blicken och jag med fniss i halsen. Vi tog vårt förnuft till fånga och insåg att det är bara lite frigolit. Det går att dammsuga upp. Så lilla flickebarnet fick simma tills hon tröttnade. Sen fick vi förvisso plocka friggolitprickar ur håret, ur mattor och vid vägglister ohne ende. Men det var faktiskt himla skoj att titta på uppfinningsrikedomen.

Nästa gång kommer jag dock möjligtvis slänga frigolit i soporna lite kvickare. Inomhussimning i snö behöver man bara göra en gång i halvåret om du frågar mig. Men visst blir man full i skratt av barns busighet och uppfinningsrikedom! Och hade detta hänt för några månader sedan hade jag sagt nej och direkt börjat städa. Tyckt att det hela var jobbigt. Men så hörde jag en intervju med en internationellt erkänd vetenskapsman. Han fick frågan varför barn inte intresserar sig för vetenskap. Han sa ”därför att föräldrar tar bort barnens experimentlusta”. Han menade att barn ofta bara får göra det som vuxna tycker är lämpligt. Och då avsåg han inte att föräldrar avhåller barn från farliga lekar utan lekar som kan vara lite besvärliga för att det blir blött, sandigt eller mjöl över hela golvet. Han menade att det där vattnet, sanden eller mjölet är enkelt att städa upp, men att det för evigt kan väcka barns intresse och lust inför vetenskap och experiment. En verklig tankeställare för mig.
När det blir alldeles tyst
Du kanske också gillar...
We’re getting married!!!
Det är så roligt att äntligen få berätta att vi ska gifta oss!! Vi har varit förlovade sen den 19 oktober 2013 och nu ska det äntligen bli dags. Den 4 november 2017 har vi varit tillsammans i tio år så någon gång runt det datumet ska yours truly stå brud. Det kommer bli full … Continued
Snart är hela familjen äntligen påsklediga!
Vi är äntligen påsklediga! Estrid har varit vabbad hela veckan så hon har varit på påskledigt länge. Jag gick på påskledighet idag och ikväll kommer David hem från jobbet och även han är ledig. Vi tar ut semester på tisdagen för då fyller Estrid år. Tre år! Mammas lilla bebis är inte så liten längre! … Continued
Vad är det för dag idag? Jo, det är Fridas födelsedag. Hurra hurra hurra!
Så var dagen kommen! 32 år gammal. På ett sätt så många år men på ett annat sätt så få år. Bilden är från när jag fyllde 30 år. Det har hänt mycket på dessa två år. Det har hänt mycket på bara ett år. Mitt liv är välsignat. Det måste jag ändå säga. Även … Continued
Min torsdag till söndag.
Förra veckan hade jag en fullsmockad torsdag till söndag. Så mobilen fick hänga med och dokumentera dagarna. Det började i torsdags när jag promenerade i ett vintersoligt Malmö i blå kappa och brun halsduk. En mycket snygg färgkombination! Kappan finns här (adlink). Allt annat är gamla godingar. Jag var på väg till Frank Valiant. Mina … Continued
Hemma och vabbar en liten
Idag är jag hemma och tar hand om denna lilla människa. Om dagarna är hon vid gott mod men på nätterna får hon hög feber. I natt hade hon hela 40,5 grader. Så obehagligt när hon är så varm. Så idag ska vi bara mysa, och jag tänkte till och med gå med på att … Continued
Out of office
Vet ni, jag skulle ju tidsinställa inlägg för de fyra dagar jag är i London, men jag gjorde aldrig det. Det kändes viktigare att suga ur de sista dyrbara minutrarna med Estrid och David. Jag hoppas ni har förståelse och så ses vi på måndag igen. Ibland måste man lyssna på själen också och jag … Continued
Haha 🙂