Jag sitter i biblioteket med ett glas iskallt bubbelvatten och en hemmagjord latte. Solen sista strålar landar alltid här inne och det blir ett så behagligt ljus. David nattar Estrid och jag har lite tid att fundera. Jag tänker mycket på det jag skrev härom dagen om känslan av att aldrig hinna med. Att ens drömmar är i vägen för ens familj. Eller tvärtom, den skamliga tanken, på att ens familj är i vägen för ens drömmar. Ni var många som höll med och kände igen er i känslan. Jag tror det i grund och botten handlar om att mammaidealen inte har ändrats ett dyft från tiden vi var goda husmödrar, hemmafruar och familjeuppassare. Nu lever vi i en tid där kvinnor är raka motsatsen till de idealen. Så hur man än vänder och vrider på sig så känns det som man gjort fel och misslyckats. Då är jag här för att säga att vi gör inte fel och vi är inte misslyckade. Vi delar dessa känslor, bara att det kan vara svårt att prata om det.
Något som blev tydligt från era kommentarer var att ni är många som inte är glada. Inte helt. Och ta mig rätt, ingen är glad prick hela tiden. Men alla förtjänar en grundläggande baskänsla av glädje. Ibland kan den naggas i kanten av oro eller explodera i euforisk lycka, men en grundläggande glädje ska finnas där. Därför måste man våga tänka på det som skaver. och ta itu med det. Våga fråga dig själv ”vad skaver?” och därefter tänka ”vad skulle göra mig glad”.
Ibland krävs det något stort. Livsomvälvande. Ibland behövs bara mindre justeringar. Bättre läggtider, egentid, större krav på ens partner, mindre krav på en själv, känslan av ett vackert hem, vetskapen om att man ger sin kropp bästa möjliga förutsättningar eller bara lite lugn och ro för att bena ut sina tankar. Jag tycker om att bena ut mina tankar i badrummet. Efter att Estrid somnat är det en tid för bara mig. Den metodiska, helande, ja nästan rituella, hudvårdsrutinen är enkel och avkopplande. Av den anledningen tycker jag om vackra hudvårdsprodukter. De representerar inte så mycket skönhet och förbättring som lyx unnad just mig och terapi i formen av en kräm.
Jag fick en härlig påse produkter från Under your skin som jag blev så förtjust i att jag ville visa dem för er. Detta är ett märke som drivs av en mamma och en dotter (<3!) med en filosofi om att det du tar på din hud tillslut hamnar under den. Därför är produkterna skonsamma, snälla premiumprodukter.
På handfatet står nu en härlig handtvål och en handkräm. I dessa tider av konstant tvättande är återfuktning av händerna A och O. I duschen finns schampot, balsamet och kroppstvålen och låt mig bara stanna en sekund för att prata om doften. OMG! Dessa produkter doftar helt magiskt! Schampot har verkligen fungerat för min känsliga hårbotten och balsamet gör håret sidenlent. Jag är så imponerad av detta märke! Efter duschen smörjer jag in mig med body lotion från märket som har samma magiska doft.
Kanske badrummet kan vara en sådan här fin plats för dig? Eller så är en helt annan plats din oas. Skogen, havet, gymmet eller snickarboden. Det spelar ingen roll. Det handlar om att vara på en plats där allt är tryggt och där tankarna kan få vandra. Ibland flyter de bara iväg och man kommer inte fram till något särskilt. Ibland får man den där aha-känslan. Det handlar inte heller om att eliminera bekymmer från sitt liv för det kan nog ingen av oss göra. Det går liksom emot vad det är att vara människa. Istället bör fokus ligga på att identifiera skavet och sen hantera det. Lära sig leva med det eller göra de justeringar som behövs. Det är inte rocket science som man säger, för innerst inne vet magkänslan ALLTID vad som skaver. Det är vi själva som blockar magkänslan.
Idag ska jag göra det jag mår bra av. Sitta här i biblioteket i min pyjamas. Sippa vidare på min latte. Slötitta på paradise hotel och sen gå och lägga mig tidigt och läsa lite i en bok. Det är harmoni för mig.
