I lördags fyllde David hela 37 år och vi firade honom med ett litet kalas för oss, Paula med familj och mina föräldrar. För att vara precis i början av maj var det en riktig sommardag. Vi gjorde altanen kalasredo och det var OTROLIGT drömmigt att gå ut i den egna trädgården och plocka in ett stort fång syrén till bordet.
Kalasporslinet från Villeroy & Boch bars ut på en bricka och så inväntade vi våra gäster.
I min stora kruka blommar de här magnifika tulpanerna. Det är en sådan belöning när ens planteringar börjar ge resultat. Det känns väldigt fint och lyxigt. Man är som sin egen lilla amatörflorist och det är en mysig känsla. Det får mig att känna mig husmoderlig och rejäl. Estrid var sommarflicka i barärmad klänning med fjärilar på.
Sen kom gästerna och vi satt i solen och pratade och hade det mysigt. På gräsmattan spelade Estrid och Harry fotboll. Och Paula satt med lilla Alfred som inte gav ett knyst ifrån sig. Han är så tyst och sover fortfarande mest så man glömmer lite bort att det nu finns tre barn. Världens snällaste bebis med andra ord.
Jag hade bakat en morotskaka med creem cheese frosting, toppad med hemmagjord kola och pekannötter.
Estrid fick lakritsglass i päronstrut och massa strössel. Livet på en pinne med andra ord. Dagen avslutades med en joggingtur för min del och sedan pizza och eurovision på kvällen. Dagen efter fortsatte med sommarväder och vi åkte på utflykt till Sofiero. Men om den utflykten får jag skriva om i ett annat inlägg.
