Igår var en alldeles underbart solig dag fast att det var kallt och den skånska stormen ven så att rutorna skallrade. Den ger hopp. Solen. Vetskapen om att våren är där borta och alldeles snart sitter vi i trädgården och solen känns varm och när man blundar färgas ögonlocken röda. Men än är jag inte redo att säga hej då till vintern. För på söndag åker vi på skidresa till Sälen. Det är inte min favoritaktivitet. Jag tycker det är så svettigt med alla dessa lager och barn som ska kläs på, som gnäller över pjäxor som gör ont, skidkort som ska fixas, mat som ska packas i kylväskor och klara en 8 timmars bilresa.
MEN när vi väl är där och man sitter framför brasan med en trött kropp så är det så skönt. Och jag vet att när jag sitter högt upp i en lift och åker över granarna och det är så tyst att tystnaden nästan är öronbedövande så är det ren och skär magi för själen.
Jag kommer kombinera semester och jobb för jag har en del som ska fixas veckan vi är borta. Men det känns faktiskt bara roligt. Några halvdagar i backen, några heldagar och någon dag hemma och jobba undan.
Jag har en magisk skidoverall, en fluffig pälsmössa, en necessär proppfull för dagligt hemmaspa i bastun, tofflor, chica loungekläder, en bokhög som jag omöjligt kommer kunna ta mig igenom och är med andra ord redo för en skidsemester.
