Hälsa. Det ord som kan innebära så mycket. Men som i vårt samhälle oftast bara betyder en enda sak. Din vikt. En låg vikt är hälsosam och en hög vikt är ohälsosam. Men är det verkligen så? Det beror på vad man menar med hälsa. Är en låg vikt i sig hälsosam? Alltså, är alla med låg vikt hälsosamma? Nej, vissa har för låg vikt med utebliven mens, hårväxt på kroppen, svårigheter att hålla kroppen varm, svaga naglar och sprött hår. Vissa som är normalviktiga lider ändå av högt blodtryck, allergier, dålig kondition och sömnsvårigheter.
Men alla tjocka ÄR faktiskt ohälsosamma! Är det så? Vi är alla normalintelligenta och förstår vikten av att äta varierad kost, frukt, grönt och fibrer. Vi vet hälsofördelarna med att träna regelbundet för att få en smärtfri kropp, ett starkt hjärta som pumpar blod och bidrar till bättre kvalitet på sömnen. Men vi vet också att en tjock person kan göra alla de här sakerna och fortfarande vara tjock. Nu blir det svårt för de enkelspåriga. För hur kategoriserar vi en tjock person som äter frukt och grönt och tränar regelbundet och får in sina 8 timmars sömn per natt? Jag kallar det en hälsosam tjock person.
Men trots detta fortsätter myten om den ohälsosamma tjockisen att frodas i vårt samhälle. Det finns ett väldigt enkelt experiment för att ta reda på om myten är sann. Experimentet är enkelt. Titta runt omkring dig på människor med en lägre vikt. Människor som är ”normala”. Är de alla hälosamma? Har ingen smalis problem med blodtrycket? Kan de alla enkelt springa milen? Äter de enbart nyttigt? Svaret på vårt experiment är givetvis: Alla smala är inte hälsosamma. För det går inte att se på kroppen hur en människas hälsa är.
Nu ska vi göra det hela mer komplicerat. Nu breddar vi bilden av hälsa. Nu lägger vi till fler parametrar. Vi tar in självkänsla, självförtroende, ångest, sömnsvårigheter, depression, utmattning, balans, alkoholvanor och fobier. Genast blev många smala och normalviktiga väldigt ohälsosamma. För vad är kroppens vikt värd när insidan är fylld av skam, kletig ångest, mörka tankar, panikångest, missbruk av mat, shopping, sex, alkohol eller droger? För mig är det skrämmande hur lite vikt den mentala hälsan får i vårt samhälle när vi diskuterar en persons hälsa.
Jag vet bara att när jag var normalviktig var jag otroligt ohälsosam. Jag hoppade över måltider och känsloåt godis, jag drack för mycket alkohol och var stökig, jag träffade killar för bekräftelse och den enda motion jag fick var när jag dansade mig igenom natten i höga klackar. (Förvisso ett otroligt bra val av motion då jag var både snygg och fick dansa samtidigt.) Jag hade otrolig ångest, startade ett nytt liv varje måndag och varje hälosamt val jag gjorde (träning, nyttig mat, ett glas vatten osv) handlade om straff, prestige och kontroll. När jag var normalviktig var jag otroligt ohälsosam.
Idag har jag en kropp som fortfarande är överviktig. Men jag har aldrig varit så hälsosam som jag är nu. Jag röker inte och dricker inte heller. Jag försöker få till det där med att gå och lägga mig i tid (men squid game förstörde allt!) Jag rör mig så mycket mer än jag gjort sedan jag var barn och framförallt, jag mår bra, har kul och är stolt över mig själv när jag gör det. Jag kan reglera mina känslor, lamslås inte av ångest och proppar inte längre ner jobbiga känslor i magen med mat. Jag äter hemlagat, mycket grönt och dricker mer vatten.
Hälsa är ju relativt. Det beror ju på vad man jämför med och med vem. Men om jag ska jämföra min hälsa med en annans måste jag veta ALLT om den personen. Vikt, mått, vanor, kroppsliga värden, mående, sömntimmar och antal genuina skratt per dag. Först då kan jag veta exakt vem som är mest hälsosam. Min egen hälsa kan ju bara jämföras med hur den varit tidigare i livet. Det går ju inte att säga att idag är jag ohälsosam för om fem år kommer jag vara ännu mer hälsosam. Det är inte fruktbart. Det enda som jag är viktigt för mig är att landa i att idag är jag mer hälsosam än igår. (med igår menar jag inte IGÅR utan en tidigare tid i livet).
Mental hälsa är lika viktig, om inte viktigare, än fysisk hälsa. Och jag är av den största övertygelse att den goda mentala hälsan alltid främjar en fysisk hälsa. Medan en god fysisk hälsa inte alltid främjar en god mental hälsa.
