Idag vaknade vi, glada och utvilade. Vi åt en stadig frukost och gjorde oss i ordning. Packade sköterskan, handväskan och tog med kameran. För nu skulle jag och Estrid gå till Möllan för att delta i barnvagnsmarschen mot mödradödlighet. Jag packade ner henne i vagnen, körde ut från porten och så….punka på däcket…. *ridå*. Så vi fick packa upp oss igen och gå in. Fy och blä vad trist. Detta är en så viktig manifestation och det grämer mig att vi inte kunde delta. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat av den enkla anledningen att hade jag levt i ett annat land än Sverige, hade jag inte överlevt min förlossning. Min förlossningsskada läker inte heller av sig själv utan man måste sys. En barnmorska berättade för mig att i andra länder, där mödravården är i princip obefintlig, får kvinnorna helt enkelt ligga med benen surrade tätt ihop för att på så sätt läka ihop igen. Problemet är att de inte läker. Istället drabbas de av gas och avföringsinkontinens. De bajsar helt enkelt på sig. Aldrig har jag varit så tacksam mot Sverige som nu när jag sitter här. Helt återställd från min förlossning. Min kropp skulle vara redo att föda på nytt. Men i ett annat land hade jag inte läkt och kanske inte heller överlevt. För om man måste få ut en moderkaka akut eller få fyra blodtransfusioner och det är timmar till närmsta sjukhus, då överlever man inte. Om man sedan når sjukhuset men inte har råd, har fel hudfärg eller tillhör fel samhällsklass, då överlever man inte heller.
Mödradödligheten hade kunnat drabba även mig
Du kanske också gillar...
Vad skulle hända om du började våga drömma?
Det kan ju inte komma som en överraskning för dig att jag älskar att drömma. Jag gör det varje dag tror jag. Drömmer stort och smått och för mig är det livselixir. Det handlar inte om att jag längtar bort. Tvärtom får jag mening i nuet genom att ha drömmar. Jag är verkligen en övertygad … Continued
Jämställdhetsdagarna 2016
Igår var jag på dag 1 av jämställdhetsdagarna och det var pepp som ganska snabbt byttes mot depp. Det visade sig att alla fantastiska seminarier jag skulle lyssna på, ministrar och jag skulle se och intressanta personer jag skulle prata med, inte var tillgängligt för mig. Tydligen ingick enbart utställningen i den inbjudan jag fått, … Continued
Människor som inspirerar mig
Detta må låta förmätet av mig, men jag blir inte så inspirerad av andra människor. Men vet ni, det gör mig bara glad. För i tiden blev jag inte heller inspirerad, då blev jag istället avundsjuk på andra människor. Hemskt avundsjuk. Negativ och dömande, skitsnackig och osäker. Allt för att jag jämförde mig med andra. … Continued
Veckonytt #144
Här kommer ett sprillans hett veckonytt. Först ut är ett tips om en utställning som jag personligen känner att jag bara MÅSTE gå på! Norrvikens trädgårdar ställer ut fotografier av Fernand Fonssagrives. Och det kommer bli magiskt tror jag. Norrvikens trädgårdar är en underbar plats och Fonssagrives bilder likaså. 5 bra skäl att rensa kalendern … Continued
Veckonytt #149
Ny vecka, nya tag! Jag är faktiskt väldigt pepp! Jag känner att luften fått den där höstkrispigheten och jag tycker det är fantastiskt. För en introvert person som mig är innekurarmyset livets höjdpunkt! Jag känner mig levnadsglad. Min dipp jag hade för en tid sedan är bortblåst. Woop woop med andra ord! Om jag vore … Continued
Liberala kvinnors landsmöte 2017
I helgen var jag i Stockholm på Liberala kvinnors landsmöte. Och vilket landsmöte sen! Jag är så trött men samtidigt så fylld av energi att jag varken vet ut eller in. Och jag vet knappt heller var jag ska börja berätta heller för det var många många intryck. Jag tog en snortidigt tåg på lördagsmorgonen … Continued