Bröllop i Barkåkra och 40 skottar

Igår var det bröllop i Barkåkra för att äntligen gifte sig Victoria och Anthony. Victoria är Davids ena kusin och hon och Anthony har varit ett par i över 11 år, så i snart 10 år har jag fått känna dem. Igår välkomnades Anthony officiellt in i släkten, även om han varit en del av den typ alltid. Och Victoria välkomnades officiellt in i en galen, underbar och ljuvlig släkt bestående av 40 skottar, som alla var på bröllopet.

Jag hade på mig den mest drömmiga klänning du kan tänka dig. Jag hittade den här och kände omedelbart att det var den perfekta bröllopsklänningen. Jag matchade med svarta strappy heels och en svart väska med guldkedja.

Solen lös över liten och stor och att komma fram till kyrkan var en otrolig upplevelse. Där spelades säckpipa, männen gick i kilt och kvinnorna hade fascinations i äkta brittisk anda och såg ut som ett hav av vackra blommor.

Det var en ära att få se dessa underbara personer gifta sig med varandra och det är så fint att jag fått alla de här människorna i mitt liv, och att jag kan kalla dem min familj.

Victorias systrar, Julia och Isabelle, var de drömmigaste av tärnor.

Det är klart att det även blev extra speciellt att veta att jag själv ska stå brud om inte allt för länge.

Och skottarna! Ja herregud, vad ska man säga!? De var precis så galna, högljudda, älskvärda och roliga som man kan föreställa sig. Jag gick raka vägen fram till gruppen och sa ”I want to be a part of this scottish group of flowers” och mer behövdes inte för att vi skulle bli BFF och family och nu har vi en stående inbjudan till Skottland. Vi blev så mycket BFF att på kvällen gav en kvinna sin fascinator till mig och sa med allvar ”you are so lovely and now, you are also Scottish”. <3 <3 <3

Victoria fick sin Anthony i Barkåkra kyrka och inte ett öga vart torrt när de sa I do.

Anthonys systerdotter läste en dikt och Victorias musikaliska familj spelade piano och sjöng. Och vi i bänkraderna grät så det skvalade.

Och här är Steve, min bordsherre! Och vilken bordsherre sen! Londonbo (love that) och politiskt intresserad. Herregud vad vi pratade Brexit, Theresa May, UKIP, folkomröstning, terrorism och feminism. Generellt kan jag säga att alla britterna och skottarna var väldigt peppade på att prata feminism med mig och vi avhandlade den svenska abortlagstiftningen, vår föräldraledighet i Sverige, pappor som är hemma, tonårsgraviditeter och gud vet allt. Ni förstår ju själva att jag hade den bästa tiden.

Victoria var en klassisk och mycket vacker brud. Hon är en otrolig kvinna som har tagit både en psykologexamen och nu äntligen sin läkarexamen. Anthony, kanske Skottlands vackraste man, är skådespelare och den mest godhjärtade person man kan tänka sig. Och ni ser ju hans ögon, herregud vad han älskar henne. Han älskar henne så innerligt.

Efter vigseln var det kramar, hej, det var länge sedan, berätta allt sen sist och mycket glädje.

Alla ville såklart omfamna brudparet! <3

Trio i systerskap! <3 <3 <3 Gud vad jag tycker om att jag har dessa tre kusiner i mitt liv. Framförallt Julia, till vänster, är för mig extra speciell. Hon studerar just nu juridik och då blir jag ju såklart lite mallig.

Bruden och brudens far. Nils, mannen som är uppvuxen i ett hem med 4 kvinnor och aldrig har det väl funnits en pappa som avgudar sina tjejer som han gör. Ni skulle hört hans tal, jag var tvungen att trycka händerna mot bröstet för det var inget som var stilla där inne.

I sann Johansson-anda, med förkärlek för dans, musik och revy, hölls festen på Revyteatern. Med tanke på att 80% av gästerna älskar att synas var det inga svårigheter att få folk att dansa på scenen när bröllopsvalsen var avklarad.

Ute var vi välsignade med den vackraste av sommarkvällar och alla dörrar stod öppna ända in på småtimmarna och ingen frös.

Middag, tal, tårta, musik, dans och sedan kvällens mest speciella händelse. Julia, är en fantastisk dansare och koreograf. Hon överraskade brudparet med att ha tagit in sin dansgrupp och så framförde de en show. Showen avslutades med att brudparet hamnade på scen. Inte en kropp satt stilla och inte ett öga var torrt. Och när dansarna avslutade och glittret flög över brudparet kan ni ju gissa en gång vilket riv vi fick igång på dansgolvet.

Vid halv två körde jag hem mig och David till Malmö. Raspig i rösten, med en ny fascinator på huvudet och plötsligt 40 skottar rikare i mitt liv. Ja, igår var ren lycka. Och det var en ära att få se dessa underbara personer säga ja till varandra. Och flera gånger under kvällen tryckte David min hand när hjärtat blev extra fladdrigt och det var inte svårt att känna sig alldeles extra förälskad igår.

TRANSLATION FOR ENGLISH READERS:
Yesterday Victoria and Anthony, whom I love and adore, finally said I do to each other. I also said ”I do”, and that was to my new Scottish family. Meeting all you lovely people, and especially all you strong, caring, independent women was truly amazing. You are all exactly as wild, loud, crazy, funny, loving and passionate as I had hoped for. You all have the biggest heart, the loudest laughter and the most fabulous hats I have ever come across. Driving home to Malmö, with a fascinator on my head, the feeling of suddenly becoming a small part of your lovely family made my heart skip an extra beat. You made this wedding perfection and I’m so grateful for how you opened your hearts to me. I truly believe there must be a Scottish soul burried in me! I will definitely take you up on your offer to go visit you all in Glasgow and London. It was an honor to become a part of this Scottish group of flowers! All love!

Please follow me on instagram and like my FB-page so we can all stay in touch!