Detta ljuvliga lilla silverhjärta, med ett E, fick Estrid av våra vänner på hennes namngivning. Hjärtat får symbolisera historien om min första kyss. För man må ha kysst många grodor och en hel del kyssar har varit helt annat än bra, men min första kyss var fenomenal. Precis exakt så underbar som man drömmer om att den första kyssen ska vara.
Det var sommarlov och jag var 13 år och det kändes som hela världen hade blivit kysst utom jag. Alla hade en pojkvän, alla blev flörtade med, men inte jag. På den tiden var jag sjöscout och varje sommar spenderade vi några veckor till sjöss och jag blev placerade på en båt och på den andra seglade världens sötaste kille. Han var halvmaroccan och hade de brunaste ögon man kan föreställa sig. En dag var lyckan fullkomlig. Jag skulle placeras på hans båt över dagen. Ett listigt drag från de lite äldre scouterna som såg vår plågsamma förälskelse. Med bultande harhjärta steg jag ombord och vi satt bredvid varandra och timmarna var många, tysta och smärtsamt långa. Jag kunde inte äta, inte dricka och knappt tänka. Jag var så nervös och förvirrad. Hur skulle det gå till? Hur gjorde man och vem skulle ta iniativ. Förstenad satt jag bara där. Uppgiven av det faktum att det här var beviset på att jag alltid skulle förbli okysst. När han såg lutade sig mot mig, la sin hand på min kind och kysste mig. Inom mig brusade blodet våldsammare än havet i den vildaste storm. Det kändes som jag skulle lätta från marken och allt var knäpptyst. Egentligen hurrade och tjoade de andra på båten men jag hörde inget. Jag såg inget. Bara dessa två bruna ögon. Jag kände efter om det hade förändrats något. Nu var jag en tjej som blivit kysst. Och det kändes faktiskt annorlunda.
Sen gick jag i land och ringde min mamma och pappa och sa att jag har fått napp. Jag har nu en pojkvän. Sen var vi tillsammans i tre månader och sen var den stora livskärleken över. Men vad gjorde det? Jag hade ju fått min första, alldeles perfekta, ute till havs-romantiska kyss! <3
