En till sup?

Då var vi här i år igen. Midsommar! En lång, somrig och underbar dag. Ni är säkert många som liksom jag stökar i köket. Jag bakar fyra sorters pajer och har precis bundit en krans till mig och en liten en till Estrid. Det klassiska Midsommarstöket helt enkelt. Imorgon blir en dag där vi äter, umgås, sjunger och skrattar. Och dricker snaps. Inget ont om en liten nubbe, men sällan blir det en enda. Jag tycker inte att ett ”barnens högtid” är detsamma som alkoholfritt. Men jag tycker det är detsamma som ”fyllefritt”. Tanken på att mitt barn ska möta fylla får det att klia i hela min kropp. Fulla vuxna som glömmer sociala spärrar och hur man respekterar barns kroppsliga integritet. Vuxna som pratar lite högre än vanligt, sluddrar lite på orden och kanske det råkar komma lite spott ur munnen när den vuxna pratar på. Vuxna som ska pussa och krama på barn som inte alls vill bli pussade eller kramade. Vuxna som nyper i kinden, skämtar om barnen på det där harmlösa sättet, men som för det nyktra barnet inte alls känns bra i magen.

Jag tycker det är helt fel att supa till det, kröka, snapsa och festa till det när barn är i närheten. Om man inte kan dricka lagom utan vet med sig att man alltid är den som blir berusad, då borde man skippa kröket. Eller anordna umgänge för endast vuxna. Mina föräldrar hade ofta fest och jag älskade det. Det är ett av mina varmaste minnen hur det var att ligga i en soffa eller i sitt säng och slumra in till ljudet av klirrande glas och glada skratt. Och mina föräldrars vänner var snälla och städade. Det var inget fylleri eller supande. Men där fanns alkohol och vissa drack mer och andra mindre. Ingen gjorde någonsin något fel men den lilla lilla förändring som blir i en person när den blir påverkad av alkohol, märkets för ett barn. Hur personen blev liksom konstig. Annorlunda. Och hur det kändes inte helt hundra att den där snälla kvinnan eller mannen blev lite konstig. För att inte tala om hur skrattretande det blev när man som tonåring kopplade ihop personens vinglande ben och dennes ”akuta skaldjursallergi”.

Nu dricker inte jag någonsin och det känns skönt för mig. Jag vet att jag aldrig kommer vara konstig i Estrids närhet. Jag kommer vara mamma. Och pappa kommer vara pappa för även om han dricker så gör han det på det där sättet där alla spärrar finns kvar och barns integritet fortfarande respekteras. Man behöver inte avstå alkohol. Men om man är festprisse, vilket man ju såklart får vara, kör barnfritt. Det blir ändå roligare för alla inblandade.