Det måste ha varit världshistoriens snabbaste vecka. I söndags kände jag mig hängig och tänkte att hur kunde helgen gå så snabbt. Men nu, vips, är det fredag igen. Och vi har en härlig helg framför oss. Vi ska titta på min syster och hennes boo när de tävlar i crossfit. Estrid älskar att vara där och svassa runt i publiken och dansa till den ösiga musiken. Sen ska vi äntligen åka hem till våra gamla grannar. De lämnade oss för ett ljuvligt hus på Limhamn och nu ska vi få se den fina pärlan. Houseenvy deluxe med andra ord! På söndag föreläser jag för tjejnätverket och förhoppningsvis ska vi köpa en ny säng till Estrid och försöka få ordning på fattningsrutinen här hemma.
Jag har lämnat förra veckans deppighet bakom mig och är nu återigen FYLLD med motivation. Jag har haft ont om tid att svara på era kommentarer och satt idag och gick igenom dem alla och svarade. Efter det kände jag bara ”wow, jag har verkligen stöd!”. Ni tror liksom på mig och min blogg. Ni peppar och hejar och kommer med förslag på utveckling. Jag blir mållös av allt detta stöd. Nu känner jag mig oövervinnelig igen. Och jag ska inte sticka under stol med att fredagen är min veckas bästa dag. En hel dag att fota, skriva, redigera och planera. Även om jag jobbar med bloggen veckans alla dagar är fredagen oumbärlig för att få allt att gå ihop. Jag känner mig lyckligt lottad över att jag får syssla med den här bloggen.
I eftermiddag ska jag hämta min lilla tjej och sen ska vi har fredagsmys. David ska på AW ikväll så vi ska ha tjejkväll med Bolibompa och popcorn. Just nu är det fantastiskt att titta på tv med Estrid. Hon kan så otroligt många ord och vi kan verkligen prata om programmet. Det bästa är när vi tittar på naturfilmer och pratar om alla djuren. Who knew Estrid hade en sådan förkärlek för uttrar!? Ja jag vet, jag är partisk, men HERREGUD vad min tjej är charmig. Och rolig! Och fylld av kärlek. I onsdag när mormor lämnade Estrid hemma hos oss frågade jag dem om de hade haft det bra. Min mamma sa att det hade varit deras bästa dag någonsin. ”Vi hann knappt leka för vi hade så mycket att prata om”. Alltså DÖR SNYFTDÖD och smälter ihop till en liten kärlekspöl. Estrid och mormor kallar varandra för bästisar och jag vill bara lägga mig ner på marken och tjuta av hur rörd jag blir.
Sammanfattningsvis, jag avslutar denna jobbvecka on a good note. Glad, motiverad, fylld av kärlek och tacksamhet. Ha nu en fin fredagkväll min vän! Jag är även väldigt tacksam för dig!
Vilket härligt inlägg, blev glad av att läsa det!:)
tack! och det gör ju mig glad! <3