
Förrförra helgen lös solen stark och vi hade lite gammalt bröd i skåpet. Perfekt dag att introducera Estrid din den mycket Malmöitiska grejen ”mata ankor i parken”. Alltså, ALLA barn i Malmö har nog någon gång gjort detta. Det är en sådan samlingsplats och varje helg ser man brödlastande familjer i Pildammsparken och Slottsparken. Estrid var så rolig och modig och sprang efter ankorna och skrek ”anka kom”. De kom inte!

Vårt bröd var SÅ hårt att jag fick slå det mot marken för att få bitar. Vårt bröd var så hårt att jag skar mig på handen när jag försökte dela det. Högkvalitativt surdegsbröd lämpar sig inte för ankmatning. Det får bli ett sladdrigt rostebröd nästa gång.

Ahhh vilken njutning det var att få gå med en finlatte i handen och solglasögon på nästippen!

Och vårskor! Converse är ett säkert vårtecken (här)!

Här försöker vi visa vår innerliga kärlek. Jag kramar ömt om barnet och barnet försöker desperat ta sig ur kramen. Oroväckande oro hon har i blicken här. Herregud, när blev min tvååring en tonåring som föraktar moderskärlek!?

Sen blev det lunch på stan med chevrépizza till Estrid och David, och chevrésallad till mig. Då vart det muntrare tongångar på den lilla. Det vill jag lova!


Efter lunch somnade Estrid i vagnen och jag och David strosade i solen. Vi kikade in i lite affärer och kom hem med lite fint till hemmet. Det var en sån dag man känner hur kroppen verkligen suger åt sig varenda solstråle. Underbart var det! Estrid pratar fortfarande om ankorna så jag kan garantera att det blir en runda snart igen.
När vi matade ankor i Malmö
Du kanske också gillar...
Bloggen fortfarande hackad
Bloggen är fortfarande ur balans. Något har hänt och jag har en person som jobbar för att lösa det. Jag kan fortfarande blogga inlägg och jag vet att ni är några som kommer in och andra som har problem. Jag tänker att jag fortsätter blogga under tiden. På så sätt finns det massor med material … Continued
ÅRSSAMMANFATTNING – FEBRUARI 2015
Februari var en mycket långsam månad, även bloggmässigt. Jag var så oerhört gravid, trött och jobbade min sista månad på kontoret innan en månads ledighet väntade innan förlossningen. Jag kände mig begränsad av min foglossning och kunde inte ta mig någonvart utan David. Jag spenderade den mesta av tiden hemma, skrotade runt, lyssnade på radio … Continued
Bloggevent, Blankens och Just wanna have fun.
Nu börjar lyxen som småbarnsmamma kan jag tala om. Estrid har en kompis över och de är som uppslukade av lek inne på hennes rum. Det är SÅÅÅ lyxigt. Jag sitter i soffan med en kopp kaffe och har tid att blogga. Annars är det en sådan källa till dåligt samvete när jag sitter vid … Continued
Bloggforum med Mio, på den andra dagen stylade vi en soffa.
När den första dagen led mot kväll samlades vi nere i Knistad herrgårds vinkällare. En vinkällare från 1300-talet, snacka om att höra historiens vingslag där nere! Vi hade vinprovning och fick lyssna på Christian Bitz som skapat en porslinserie, som går att hitta på Mio. Jag måste säga att porslinet i stengods var riktigt snyggt. … Continued
vecka 7.
Jag är full av energi och inspiration och jag vet exakt varför. Det är för att min perfektionsparalys har släppt. Tricket var att börja göra. I mitt fall var det konkret två saker som grämde mig. Att starta en TikTok och att skicka ut mitt första nyhetsbrev. Båda sakerna pratade jag om i förra veckans … Continued
Datenight, planka och en rejäl sovmorgon
Igår vinkade vi hej då till Estrid för 24 timmars barnfri tid. David åkte till gymmet och jag hade två tysta, sagolika, ensamma timmar här hemma. Jag pysslade lite, låg på sofflocket och slukade några avsnitt Blacklist. När det närmade sig kväll hade jag tid för dusch, en lång sminkning framför tv:n och jag kunde … Continued
Det är väl en trevlig tradition att mata änderna och gässen i parken! Men torrt bröd är nog inte så bra för fågelhalsarna. När jag var barn för hundra år sen fick jag lära mig att slänga brödbitarna i vattnet. Då blir det mjukt och lättare att svälja för fåglarna.
Vi slängde det i vattnet faktiskt. Men sen var det någon som sa att man inte ska möta dem med bröd alls, så nu känner jag mig lite osäker.