Möt mina bästa vänner – en ode till kvinnokärlek

Jag har ju berättat många gånger om att jag genom livet haft otur med vänner men har på de senaste åren landat helt fantastiska vänner. Jag tänkte idag presentera några av dem lite bättre. Jag kan ha dåligt samvete att jag dels inte har tid med mina vänner på det sätt jag önskar, och i ärlighetens namn kanske jag inte heller berättar för dem hur betydelsefulla de är för mig. Idag ska ni få möta dessa tre godingar.

Christina. 

Min eldiga latina med Malmös charmigaste leende. Denna spinnande löneexpert är väldigt betydelsefull för mig. Vi lärde känna varandra när vi hade vars en liten bebis. Vi hände varje varje dag, tillsammans med Sara, och stötte och blötte detta föräldraskap. Jag har aldrig varit så skör, trött, naken och ärlig som under dessa första sex månader. Att bli vän under denna i viss mån kritiska tid var det ultimata lackmustestet för vänskap. Att vi blev vänner trots att sömnbristen gjorde oss griniga, gnälliga, gråtmilda, snarstuckna och tjuriga visar på den sanna kärlek som finns mellan oss. Denna raka ärlighet mellan oss gjord också att vi kunde hoppa mellan skratt och gråt. Om Christina var tjurig konstaterade jag och Sara att hennes natt varit jävligare än vår och sen gick vi vidare. Vi var aldrig långsinta. Vi ställde alltid upp för varandra.

Jag tror att Sara och Christina räddade livet på mig. Eller jag vet det. Under hela denna perioden svajade jag fram och tillbaka i min förlossningsdepression men tack vare dem fick jag en promenad, skratt och frisk luft varje dag. För som vi skrattade. Jag kommer alltid älska Christina för att hon tog mig som jag är under den sköraste tiden i mitt liv.

Madde.

Genom Sara lärde jag känna Madde. En brottsintresserad trebarnsmamma med rättspatos, feminism och jävlar anamma tillräckligt för ett mindre samhälle. Jag ser upp väldigt mycket till Madde. Hon är en sådan rak kvinna som aldrig backar från det hon tycker är rätt. I henne har jag också träffat en like som älskar att diskutera politik, brott och straff och feminism hela tiden. Antingen sitter jag i långa diskussioner med Sara om hudvård, och då brukar Madde tycka vi är tröttsamma och gå och umgås med dem i köket. Likadant är det när jag och Madde pratar politik, då suckar Sara uppgivet och lämnar oss. Inte för att den ena inte är intresserad av det andra, men för att jag är så betagen av Sara och Madde att när jag pratar med dem så vill jag aldrig att det ska ta slut.

Madde är väldigt viktig för mitt föräldraskap. Med tre barn i olika åldrar och skolkurator är hon rutinerad to say the least. Jag lär mig mycket av henne när det kommer till barnuppfostran. Det är en sådan trygghet att henne i min närhet. Oavsett om det gäller hur jag pratar alkohol med Estrid när hon är äldre, sex och kroppen eller vikt och mat.

Sara.

Sara är den jag känt till längst. Våra pappor, Hasse & Lasse, är bästa bästa bästa vänner. Jag träffade därmed Sara ibland men var lite rädd för henne. Hon var snygg och poppis och hängde i helt andra kretsar än mig. När jag ser på henne idag känns det som att det gällde två andra människor. Idag känns det som att vi är från samma genbank. Kanske inte så konstigt med tanke på att våra pappor är prick likadana. Ingen människa skapar sådant lyckorus i min kropp som Sara gör. Aldrig i mitt liv tidigare har jag skrattat så som jag skrattar med henne. Den tacksamhet jag känner för Christina för allt hon gjorde för mig under föräldraledigheten känner jag även för Sara.

Och så hudvården såklart. Det är magiskt att ha en person att grotta ner sig i detta ämne med. Vi kan prata oavbrutet om serum och syror, nya rengöringsoljor och vitamin C versus vitamin A. Och så skrattet. Jag återkommer alltid till skrattet. Även hemma, när jag är helt ensam, minns jag något hon sagt eller gjort och jag skrattar rent ut.

Dessa tre tjejer känner mig som exakt den jag är. Det gör också att jag ibland känner mig extra sårbar med dem. Jag kan inte gömma mig bakom något för de har sett mig i den svåraste av stunder. Oavsett om det gällde förlossningsdepression eller en spräckt brudklänning. Jag älskar dem så. Eller såhär, tjejer, jag älskar er SÅ!