Hon hade det finare än mig och jag är gladare än någonsin

I helgen var vi hemma hos nya bekantskaper. De bjöd på lunch och dagen var EVERYTHING. Utsökt mat, iskall dryck som radades upp, klirrande glas, vackert porslin, en svalkande pool och framförallt ett OTROLIGT hem. Ett hem där varenda detalj var genomtänkt. Jag såg det på färgval, fönster, dörrhandtag och kreativa snickerilösningar. Ett med andra ord magiskt hem. Och idag är jag fylld av energi och glädje.

Anledningen till att jag vill skriva om detta är för att jag förr i tiden hade gått därifrån och känt mig ledsen. Jag hade varit avundsjuk och missunsam. Jag hade gått hem och tittat på vårt hem och bara hatat på allt inuti det. Jag hade sett allt som saknades, som inte fanns och som vi inte hade råd att renovera. Men jag har inte den känslan idag. Istället var det så roligt att gå runt, få ideér, få veta var saker kom ifrån och bli inspirerad på hur vi kan få vårt hem att se ut.

(Okej, en sak är jag lite avis på. Hon lever med en snickare. Men, jag är inte beredd att byta man, även om en händig man onekligen låter som ljuv musik i mina öron. )

Jag vill berätta för dig om hur jag upplevde mitt besök hos dem för jag vet att många där ute kämpar med avundsjukan, missunsamheten och den dåliga självkänslan. Jag vill berätta för dig att det går att ta sig an livet på ett annat sätt. Sen igår har jag dykt ner i inredningstidningar på Readly, scrollat otaliga instagramkonton, sparat ner inspirationsbilder, och sagt ”David, vad tror du om det här !” tusen gånger. Jag blir inte ledsen för att vissa av drömmarna är just drömmar om kommer ta lång tid att förverkliga. Istället är jag glad över att jag känner mig så levande, kreativ och sprudlande när jag får drömma. Att drömma är nog min favoritsysselsättning om dagarna. Hade den gamla Frida fått bestämma hade det senaste dygnet varit bortkastat på irritation, uppgivenhet, och negativa tankar som slukar energi.

Något annat som jag tänkte på efter gårdagen är vikten av detaljer. Att det var dukat med vackert porslin och att drycken var iskall. Det spelar för mig ingen roll vad prislappen på glasen var eller om drycken kom från affären eller från kranen. För känslan satt i omsorgen kring lunchen, inte i prislappen. Jag blev också inspirerad att vattna där jag står. Alltså att göra vårt hem riktigt fint utifrån hur det är just nu. Med andra ord, jag blev inspirerad till att STÄDA! Jag vet, inte klokt, men det är sant. När jag kom in i vårt sovrum efter gårdagens besök blev jag full i skratt. Jag tänkte att jag behöver inte det perfekta sovrummet. Men jag behöver att kläderna på golvet försvinner prick just nu. Vi lägger så mycket tid på att önska att vi hade något annat att vi glömmer bort att vårda det vi har mitt framför oss.

Igår blev både en glad bekräftelse på att mitt mantra om att se allt man har verkligen fungerar och också en vänlig påminnelse till mig själv om vikten att just vattna där jag står.