Idag vill jag prata om framgång och vad det egentligen innebär. Iallafall för mig. Vi lever i en tid när framgång ofta mäts av titlar, pengar och statussymboler. En dyr bil, flera märkesväskor eller otaliga utlandssemestrar får oss genast att tro att innehavaren av dessa saker är otroligt framgångsrik. Men är personen verkligen det? För att kunna svara på frågan är det viktigt att bena ut vad framgång är.
För mig är framgång en känsla av stolthet. Det är något som kan appliceras på alla områden i livet. Framgång på jobbet, i det sociala, i sina relationer eller i hela livet. Om framgång är detsamma som ytliga bevis så är framgång inte intressant för mig. För det är inte framgång. Det är en osäkerhet där man inte kan känna en inre känsla av stolthet och tillfredsställelse utan måste få sitt arbete validerat av andra.
Jag har, som flera av er redan vet, varit en prestationsprinsessa och duktig flicka. Jag har nog av många setts som en framgångsrik person. Duktig i skolan, bra utbildning, ett arbete med en statusfylld titel. Men inget av det betyder något för mig. I vart fall inte längre. Nu mäter jag min framgång på helt andra sätt. Lever jag livet jag vill leva? Klär jag mig som jag vill? Använder jag den parfym jag vill, äter jag det jag vill och spenderar jag min fritid på det sätt jag önskar. När jag lever livet efter mina sanna innerliga begär så känner jag mig framgångsrik. Om jag skulle välja mat efter vad andra äter, umgås med personer som ansågs ”rätt” eller ha en garderob med de trendigaste plaggen men som inte kändes jag, hade jag ändå inte känt mig framgångsrik. Jag hade bara känt mig tom.
Jag önskar så att vi kunde justera vad som definierar framgång och vad en framgångsrik person. Jag önskar att framgång inte var något som mättes efter prestationer, utan efter en inre känsla. Det känns för mig orätt att en person ska anses vara framgångsrik när den kör en porsche, men är djupt olycklig på sitt jobb, när en annan lever sitt drömliv och cyklar till sitt deltidsarbete. Tänk vad stolta människor hade varit om man bara fick säga ”jag är framgångsrik” baserat på känslor.
När man nått ett stadie av egenkärlek, där man inte är avundsjuk på andra eller fast i jämförelsefällan, så är man enligt mig framgångsrik. Då njuter man av hela sitt liv och säger nej när man bör säga nej och ja när man istället bör säga ja. Då gör man livsval baserat på sin egen inre kompass utan att låta sig bli påverkad av vad någon runt omkring har för åsikt. Då blir man levande! Man kan njuta av varenda måltid för man äter det man vill istället för det man bör. Varje aktivt val man gör stärker ens självkänsla för man vet att man gör det av rätt anledning. Helt plötsligt blir alla delar av ens liv inspiration för böckerna, filmerna, poddavsnitten och utflykterna är särskilt utvalda av just dig.
Jag är av den bestämda uppfattningen att detta ger ringar på vattnet. En stoltare hållning, en självsäkerhet, en harmonisk utstrålning. Man blir charmig, härlig att vara kring och man drar till sig allt positivt man önskar sig. Det är verkligen framgång för mig.
