Idag vill jag prata om att trösta, lugna och resonera med sig själv. Jag blev egenföretagare under vår värsta tid! Först pandemi, sedan elkris, sedan inflation och nu lågkonjunktur. Lägg sen till att jag har en tendens att oroa mig för pengar och lätt få katastroftankar, så har du recept för en potentiell ångesthärd. Jag visste detta när jag blev min egen. Jag var medveten om jag ansvarar för vår försörjning så länge David pluggar och om jag skulle fokusera på det, hur det ska gå och om jag får lön nästa månad, hade jag gått under. Jag har varit tvungen att sedan dag 1 lita på att det kommer att lösa sig. Med hårt arbete, att show up varje dag, försöka göra mitt bästa och kämpa på så kommer det att gå. Och än så länge har det gått.
Men ibland sipprar oron igenom. Kommer jag få samarbeten under året? Kommer vi kunna bo kvar? Kommer vi ha mat på bordet och KOMMER VI BEHÖVA BOSÄTTA OSS UNDER EN BRO!? För det är lätt dit som tankarna för mig när de får spinna iväg fritt. Och jag tror att flera av er känner igen er. Det är katastroftankar. Det är det mest kontraproduktiva, lönlösa och meningslösa av tankar för inget gott kommer ur dem. Det ger varken insikt, kunskap, förändring eller utveckling. De fryser istället fast och växer.
För vi kommer inte hamna under en bro. Eftersom att jag kan kontrollera detta själv. Det kan du också. Vi kan KONTROLLERA detta själva. Nu säger du kanske att du inte kan kontrollera om du blir uppsagd eller inte har tillräckligt med sparpengar. Det är sant. Men du kan kontrollera möjligheten att tjäna pengar. Om du är prestigelös. När jag oroar mig vilar jag i tanken på att jag kan skaffa vilka extrajobb som helst. Macken, ica, städerska eller taxichaufför, jag kan göra alltihop. För när jag säger det till mig själv ger jag tillbaka makten till mig själv. Jag är inte maktlös under de här läskiga omständigheterna. Jag har kontroll genom en läskig tid.
Jag kanske inte alltid vet vad den läskiga tiden kommer erbjuda, vilka chocker och utmaningar som väntar, men jag vet att jag kommer möta dem och lösa dem. Och det kan du även du. Så när oron rasar ta ett djupt andetag, identifiera katastroftankarna och stoppa dig själv. Ta en paus och mata inte tankarna. Resonera med dig själv. Vad är på riktigt det värsta om kan hända? Hemlöshet och svält? Nej knappast. Förlorat arbete, förändringar i livsstil och anpassning efter en ny plånbok? Möjligen. Och alla de går utmärkt att leva med och navigera igenom.
Jag vill inte vara ett offer för omständigheterna. Jag vill medvetet ta mig igenom livet och möta omständigheterna.
Upplevt ekonomisk stress för första gången någonsin senaste året (separation och blivit ensamstående) och det är nog den värsta typen av oro jag upplevt förutom ren och skär panikångestattack. Tack för dina ord. Jag har verkligen satts på prov. Varje månad har jag legat sömnlös inför hur allt ska gå men nu, ett år senare, ser jag att allt alltid har löst sig på något sätt. Jag har fått sälja allt möjligt jag äger för att make it work. Men det har ändå löst sig.
Tack återigen för dina ord. Jag vaknade kl 4 med ångest idag (igen) och sitter här i ottan för jag inte orkade ligga kvar med mina tankar. Nu börjar dagen och snart kommer helgen.
Hoppas du/ni får en fantastiskt fin helg!