Jag ha gått på en kurbehandling under några månaders tid nu, hos Exuviance. Det är just en kur och man är in och ut på typ 40 minuter. Det penslas på två olika syror som får verka, därefter sitter man med en mask, lite hårbottenmassage och sedan klart. Det är alltså ingen vanliga ansiktsbehandling. Denna kurbehandling, i kombination med att jag använt bara Exuviances produkter har gjort under. Min hud har aldrig varit så fin som den är nu och jag njuter. Visst blossar en och annan finne upp under mensen, det kan jag inte trolla bort. Men det jag helst ville bli av med var all rodnad från acneärr och att få hjälp att tona ner aktiva finnar så att de försvann snarast möjligt.
Att gå på dessa behandling har verkligen var en ren njutning. Ren och skär mammaegotid. Varje gång jag har legat där på britsen och purrat av välbehag vid hårbottenmassage har samma tankar kommit till mig. Det här borde man göra oftare. Man måste vara mammaego. Men inte bara det. Man måste våga vara mammaego.
Det finns något djupt i vårt samhälle att mödrar ska vara så självuppoffrande. Det finns de kvinnor som uppslukas av mammarollen och som trivs med det. Härligt. You go! Problemet innerinner sig för oss som inte vill bli uppslukade av mammarollen, eller som fejkar att vi trivs med uppslukandet. Vi måste vara mammaego. Annars går vi under. Och är varken en bra mamma, partner eller person mot oss själva.
Både jag och Estrid kan säga att nej, nu vill jag ha egentid och då får man inte störa. Nu är det sisådär med att respektera det här med att inte störa, men jag tycker inte att jag är en dålig mamma för att jag iallafall säger att jag vill ha egentid. Jag har noll dåligt samvete för att jag vill gå ut med tjejkompisar på en girl’s night out, Estrid får acceptera att vi denna sommar har varvat aktiviteter som är roliga för barn och roliga för föräldrar. Hon får acceptera att ibland ha det tråkigt när jag lunchar med en kompis och inte vill leka prick just då. För vid andra tillfällen får Estrid istället bestämma och då är det fokus på henne som gäller.
Jag tror många mammor inte riktigt fattar att man har möjlighet att vara mammaego. Man fastnar i en rutt av att bara vara mamma och tappar bort sig själv lite på vägen. Man glömmer bort att man faktiskt gillar att dansa, eller att man har 10 par älskade högklackade skor men som aldrig använder längre för att man nu ska vara praktisk mamma. Det finns något så hemskt i att förlora sig själv och glömma bort sina drömmar och det man faktiskt brukade älska att göra. Våga vara mammaego! Det är så skönt!
Visst ska man ha egentid, vare sig man är mamma eller ej. Jätteviktigt då vi lever i ett samhälle där vi ständigt är uppkopplade och ska vara nåbara.
Du har så rätt – hur skall man orka umgås med andra om man aldrig får göra något för sig själv. Omöjligt. Kram
Åh! Läser inlägget först nu och kommenterar för första gången i dag. DU. SÅ bra. Exakt precis de här orden gör mig lycklig. Pga du har rätt om att barnet/barnen ”ska gå roligt”. Men vem 17 har sagt det? Otroligt skönt få perspektiv på saken från någon som inte premierar lekparkshäng etc etc som enda vägen efter att barn kommit.
Skriver såhär tacksamt såklart pga är supersträng mot mig själv. För varför måste det vara så?
Är en ensamstående mamma som längtansfullt och sviktande tittar mot mina vackra skor i lådorna i klädkammaren. De behöver komma ut och luftas.
Nu kör vi!
Lycklig mamma/pappa = lyckligt barn.
Stor varm kram!
Men åh wow! tack för en så himla fin kommentar! va inte sträng mot dig själv. bara för att man får barn slutar man inte vara den person man är. man har fortfarande kvar sina preferenser, egenheter och behov! Ut nu och lufta klackaskorna!