Varför startade jag min blogg?

Jag insåg tidigt två saker. Jag har en stark röst som har genomslag och jag bär på ett otroligt självhat. Den ena har varit en väldigt positiv kraft i mitt liv medan den senare varit den stora tyngden. När jag lärde mig att tygla, bearbeta och förminska självhatet började känslan gro i mig. Om jag kunde ta mig ifrån detta, varför skulle inte andra kunna det? Och jag som har en röst, borde jag inte använda den till detta? Så föddes tanken på att genom mode, självkärlek, kroppspositivism och harmoni inspirera andra att leva sitt bästa liv.

Jag har bloggat av och till sedan 2008 men det var faktiskt för drygt ett år sedan som polletten trillade ner och jag insåg att det var exakt detta jag skulle förmedla. Det är här jag känner mig trygg, inspirerad och att jag brinner för att förmedla mitt budskap. Att blogga ger mig personligen väldigt mycket också. Det är ett FANTASTISKT kreativt utlopp som jag verkligen behöver i ett väldigt inrutat och seriöst arbetsliv. Det är ett sätt att skapa kontakt med människor och ge er stöd och få ert stöd tillbaka när jag behöver det.

Det gör också mitt liv roligare. Vissa kanske tycker det är icke-genuint att leva sitt liv för sina kanaler. Alltså att allt handlar om att skapa content. Men för mig är det tvärtom supergenuint. Genom att alltid tänka på att jag ska fota material för mina kanaler blir mitt liv mer innehållsrikt och härligt. Jag dukar vackrare en vanlig tisdag, köper extra fina blommor till fredagsbuketten, jag strävar efter ett vackert hem vilket är lika delar bildvänligt som underbart för själen på det rent privata planet. Jag är också glad att jag blev influencer nu som 30-plussare. Hade jag varit yngre hade jag nog haft svårare att stå emot krav och förväntningar. Nu är jag trygg i att inget händer om jag hoppar över att blogga en kväll. Jag är helt ok med att mitt liv måste fungera och ibland prioriteras mina kanaler bort. Och andra stunder prioriterar jag mina kanaler och då kanske träning, vänner eller familj för bortprioriteras för stunden.

Ni skriver till mig. Långa, innerliga och hemliga meddelanden där det fula, jobbiga och sorgliga får komma ut. Ni ber mig om råd, stöd och hjälp. Och jag vårdar dessa ord ömt. Det är ju exakt därför som jag har mina kanaler. För att guida till självkärlek. Jag är ingen terapeut, psykolog eller allvetande guru. Jag är något ännu bättre. Jag är en vanlig kvinna, precis som du, med hjärnspöken, precis som du och det gör att jag verkligen förstår dig. Idag är jag på en bättre plats i livet och jag njuter av varenda sekund. Jag glömmer inte hur det en gång var. Och om jag kan få dig att ta blott ett enda steg mot ett snällare, gladare och mjukare liv känner jag att lyckats. För detta lilla steg ger ringar på vatten. Minsta lilla bättre man mår börjar man påverka sin omgivning positivt. Man får mer energi, blir en gladare partner, en mer tålmodig förälder, en förlåtande vän och mildare mot sig själv.

Livet kan bli precis så jävligt som man intalar sig själv. Men det kan också bli precis hur underbart som helst. Och min förhoppning är att mitt budskap i mina kanaler kan hjälpa dig bort från det jävliga och in mot det underbara. Tack för att du läser. För faktum är att utan dig är jag ingenting alls. <3