Oslos finest på besök

En av Davids bästa vänner flyttade för många år sedan till Oslo och där träffade han en jänta. Och vilken tur för oss för nu har vi både Ane och Kristoffer i våra liv. De är de snällaste, goaste och gladaste jag vet och var jul har vi alltid en date för att snacka ikapp om allt som hänt sen sist. Och det visade sig vara en hel del. Vi bjöd på chevrépizza och David var den som agerade mästerkock. Detta är hans specialitet, och vilken specialitet sen! I love it!

Estrid var förtjusande i röd julklänning som min pappa köpt till henne från Polarn o Pyret. *insert tusen emojis med hjärtögon* Två nya lekkompisar och Estrid var i himlen. Hon kröp runt och skulle visa alla sina konster. Ane och Kristoffer är så himla fina med Estrid och som föräldern blir det så viktigt. Det känns ju så bra när ens vänner är kärleksfulla mot ens barn.

Julleopard! <3

Vi bjöd på lunch men julstaken måste likväl vara tänd. Det är ju tradition att den brinner typ hela tiden under julveckorna. Den uppmärksamme ser att jag fått glasunderlägg i samma mönster som matchar mina nya koppar från Spode. Jag måste varit världens snällaste eftersom tomten kom så tidigt i år. Men kan ni fatta, två dagar kvar till julafton!? Jag är typ i chock hur ofantligt snabbt tiden går sen man fick barn. 

Kristoffer kelar med Estrid! <3 Hon är så rolig för män i skägg kan antingen skrämma slaget på henne eller så blir hon blixtkär. Vi har inte riktigt klutat ur vilka håriga män som går hem. Förra året vaggade jag mig fram på Louisiana med foglossning och megamage. Ane och Kristoffer följde med och även i år lutar det åt att iallafall Kristoffer följer med till Louisiana. Det blir tredje året vi åker dit på mellandagarna. Det börjar bli en hemskt fin tradition faktiskt.

På tal om tradition hade vi det så fint igår. Vi köpte gran och pyntade den. Sen gjorde vi som vi alltid gjorde i min familj, vi tog en bjällra och ringde in julen och sa till Estrid att nu hittar tomten hit för vi har ringt in julen. Jag blev alldeles hjärtsnörpig av tanken på alla jular som komma skall. Tänk vad mycket man har framför sig! <3Min lilla tomtenisse! Ni tror hon är så söt och oskuldsfull, men icke! Vi har precis utkämpat tredje världskriget här hemma för läggdags är tydligen pesten enligt vår lilla nisse. Nu sover hon och jag har den gyllene lycka på 43 minuter för egentid innan hon vaknar igen. För sova själv är lika mycket pesten och det funkar endast om man får vara som ett plåster på sin mamma. Vi hoppas det bara är en fas. Visst är det? Oh my god, hoppas det är det!