Hököga

Operationen gick mycket bra! Tack för alla tankar, pepp och kärleksbombningar! Ni är de finaste! I morse anlände jag till Memira och var mycket nervös. Tanken på att det skulle bli något fel igen hängde ju över mig. Såklart. Man blir ju extra skraj när det redan blivit fel en gång. Personalen var jättefina och gulliga och får alla inblandades skull fick jag en slurk lugnande. Jag frågade lite försynt om en inte kunde få med sig en slurk till när ungen där hemma är extra jobbigt. Dessvärre gick det inte. Synd, för jag var så lugn och beskedlig ska ni veta. Operationen var avklararad på typ tio minuter, lite väntan i uppvak och så en kontroll av ögonen. Sen fick jag åka hem. Man ska inte sova direkt efter operationen men den där lugnande slurken liksom tar sig in i hela mig och det var stört omöjligt att inte sova. Så det gjorde jag. Sen vaknade jag, hade pyttelite skav i ögonen, såg lika bra som höken och var lite i chock över hur lite ont jag hade. Förra gången var ögonen svullnad som golfbollar och jag fick gå upp varje halvtimme en hel natt för att droppa smärtstillande. Men jag mår som sagt prima denna gång. Lite skav och torrhet, men det får ju anses som ett helt ok resultat av en laseroperation.

David har varit guld idag. Handlat, tvättat, plockat, lagat middag och nattat Estrid. Jag har bara kunnat ligga på sofflocket och vila och läsa. Nu ligger han på sofflocket och kollar fotboll. Jag sitter här bredvid och skriver till er. Vi har precis vinkat av mina föräldrar som kom med blommor till mig och fick väl behövd kvalitetstid med barnbarnet för att fylla på alla depåer innan de reser iväg imorgon. ”Vi kan ju inte åka utan att få träffa vårt barnbarn” utbrast min mamma. Och nä, hur skulle det se ut? 
Imorgon är jag föräldraledig och David har också tagit ledigt utifall att mina ögon skulle vara kaos. Det blir en fin familjedag. Ett kort återbesök hos läkaren och sedan en hel fredag och en hel helg med min lilla familj.

PS: jag kan se på tv utan brillor, men bäst är att jag kan se in i grannlägenheterna. Vem visste att grannarna hade så outstanding mårbackapelargoner!?