Igår hade vi verkligen världens finaste kväll. Vi gick på husvisning och på vägen hem blev vi spontana och svängde inom Vespa pizzeria. Lyxpizzor! Det var första gången vi gått på restaurang på kvällen och det var supermysigt. Vi beställde apelsinjuice och läsk och vars en pizza. I väntan på pizza satt vi och pratade alla tre om huset vi tittat på. Efter maten frågade jag om Estrid ville ha glass och OM hon ville. Hon och David delade på en vanilj och chokladglass och jag drack lite kaffe. Vi satt där och åt, pratade och umgicks med varandra. Egentligen en helt vardaglig dag men på något sätt med extra guldkant.
Det är så fint att se Estrid interagera med andra människor. Hon säger hej och hej då, tackar för maten och snickesnackar med dem runt omkring. Då blir jag sådär larvigt mammastolt och pyser över av kärlek. Då ilar det i hjärtat!
Sen var det inte mer än så. Vi körde hem till Malmö igen, fixade lite hemma och sen var det jamsning och god natt. Jag låg på soffan och hörde gullisarna prata inne på sovrummet. Utomhus var det fortfarande ljust och fåglarna kvittrade fortfarande. Glad, tacksam och väldigt tillfreds var orden som kom till mig. Det är det vackra med livet. Det behövs inte alltid stora saker för att framkalla stora känslor. Ibland räcker vardagen alldeles gott och väl.
Åh så mysigt längtar tills Levina blir lite större så man kan prata med henne på ett annat sätt.
Idag ska vi göra ett besök på föris där hon ska börja för att se hur det ser ut där.
Ha en fin dag
Kram Linda
Det kommer alldeles snart! Poff så börjar orden komma! Det är verkligen fint! Hoppas i fick bra feeling för hennes föris! <3