Bröllop i Edvard Munchs Åsgårdstrand

I lördags körde vi bilen till denna magiska plats, Åsgårdstrand i Norge. Platsen där konstnären Edvard Munch levde och verkade. Och här, bland hav och båtar hade vi äran att gå på det mest sagolika bröllop. Jag vet knappt var ja ska börja. Så jag börjar från början antar jag. Vår älskade vän Kristofer flyttade till Norge och där träffade han Ane. Norges mest underbara kvinna. Här börjar deras kärlek.

Vi lämnade Malmö 05.15 och körde mot Norge Vi hade en underbar liten roadtrip med kaffe, padcast, musik och bokläsning. Framme i Åsgårdstrand checkade vi in på hotellet och gick sedan på en guidad tur om konstnären Edvard Munch. Han som gjorde skriket.

Här bodde han! <3 Efter visningen fanns det tid att göra sig i ordning. David passade på att ta sig en liten lur men jag hade en frisyr att få i ordning.

Hej hej, så här såg jag ut i klänning från Malene Birger (här, men i annan färg), min nya Karl Lagerfeld väska (här) och strappy heels från Tamaris (liknande här).

Jag kände mig så himla fin!

I skönhetsväg gjorde jag den här vackra uppsättningen och lite lagom sotade ögon. Sen gick jag ner till vigselplatsen. Eftersom David hade den stora äran att fotografera bröllopsparet anslöt jag själv till de andra gästerna.

Signed, sealed, delievered! Nu var de äntligen man och hustru. Jag grät så det skvalade och var inte alls särskilt diskret. När Ane och Kristofer kom promenerande mot vigselplatsen var det liksom over för mig. Omöjligt att hålla inne gråten. De var SÅ fina! De gifte sig utomhus och ingen hade kunnat önska sig en vackrare dag. Strålande sol och varmt och skönt.

Ja, äntligen fick jag krama om frugan!

Anes bukett var perfektion och inte alls helt olik den jag själv har föreställt mig att jag ska ha. Kristofer bar en ljus somrig kostym med en matchande liten blomma på kragen. <3

De här två alltså! <3 Åh vad de älskar varandra! Kristofer tittar på Ane och hela han blir en den där emojin med hjärtögon. TIllsammans har de lilla Alma som var så gullig på bröllopet.

När paret blev fotade av David (vars bilder jag lånat) minglade alla vi gäster. Det som är så bra med Ane och Kristofer är att de bara har ljuvliga kompisar. Alla var så himla trevliga!

Det enda dåliga med Ankri är att de inte bor i Sverige. Men de kommer snart till Malmö och då ska vi mysa hur mycket som helst!

Anes tärnor var de finaste! <3

Här stod vi i Edvard Munchs park och blickade ut över fjorden. Intensivt blått och grönt och en strålande sol. Inramningen till det här bröllopet var perfekt!

Vi rörde oss sedan mot båthuset där vi åt, drack, lyssnade på tal och umgicks. Då Kristofer inte äter kött var det en meny med enbart fisk, men i Norge ska man nog inte äta annat än fisk. Maten var otroligt god. Olika fiskar, sallader, bröd och såser, potatis och sparris, musslor och fänkål. Skålarna tog verkligen aldrig slut.

Trots den sena kvällen lyste solen in i båthuset och färgade allt i guld.

Malmö var välrepresenterat med många gäster och här är Pär och Josefine! <3

Här är Henrik, brudgummens best man och min bordsherre. Jag var så himla glad att jag fick honom till bordet för han var den gulligaste! En mycket bra bordsherre på alla sätt och vis. Framför mig satt David och bredvid honom fick vi brudgummens mamma, ”morsan” som jag kallar henne. Den bästa kvinnan någonsin! Hon och Kristofer tävlar om vem som först hinner besöka hundra länder. Han har klarat det men hon är 18 resmål bort! Coolt va? Men man kan inte tävla med Kristofer, han till och med varit i Irak och Syrien och Nordkorea! Crazy! Och jag som tycker jag är våghalsig när jag åker på all inclusive till Kreta.

Ute blev det aldrig mörkt. Istället rörde sig himlen från klarblått till en svag lavendel. Vilken plats!

Bröllopstårtan var helt i min smak! Den bestod av typ 6 olika tårtor! Min ambition var att prova en av allt, men efter fyra och 3 biskvier var det total matkoma för min del. Men ändå, 6 tårtor, det är bra grejor det!

Vid 12 smög jag tillbaka till hotellet. Jag skulle köra först på morgonen och ville vara någorlunda fräsch. David trillade in vid 4 och det var en sömnig och rufsig man som jag drog med mig till hotellfrukosten på söndagen. Men söt var han! Det vill jag lova!

Vilken ära det är att få se sina bästa vänner gifta sig! Att få vara en del av deras kärlek. Det är verkligen en ära!

På söndagen körde vi hem till Sverige igen. Trötta, glada och hemskt längtiga efter vår lilla Estrid! <3

Åh, bröllop, finns det ens något bättre?