Jag har länge velat skriva ett inlägg om hur jag undviker att skjuta upp saker. Och idag är det perfekta tillfället! Jag är svintröst, har en brännande huvudvärk och vill bara gå och lägga mig. Men jag har samtidigt inte bloggat något idag, och inte heller förberett ett inlägg inför morgondagen. Och precis så som mina tankar går nu runt blogginlägget, så kan ens tankar gå oavsett vad det är man drar sig för att göra.
Om det bara är en enda grej som känns motig så undviker jag att skjuta upp den genom att bara göra den. Riva av plåstret liksom. Jag bestämmer mig för att det behöver inte vara perfekt bara det blir gjort. Om det istället handlar om många saker som inte bör skjutas på återvänder jag gång på gång till en klassiker. Den trogna to do listan. Där skriver jag upp allt som ska göras och så börjar jag med det som känns jobbigast. I takt med att jag river av grejor desto mer motiverad blir jag att fortsätta.
När det kommer till bloggen så bara måste jag behandla det som ett arbete. Jag kan inte strunta i att göra ett inlägg idag på samma sätt som jag inte kan strunta i att gå till jobbet för att jag inte känner för det. Jag bara gör det. Och nu när jag väl sitter här och har dragit i mig två knäckemackor och två alvedon känner jag mig rätt fräsch ändå.
Den sista anledningen till varför jag aldrig skjuter upp saker är för att jag hatar att känna mig stressad. Om jag gör saker och ting i rätt tid så slipper det bli katastrof om något oförutsett händer. Jag skjuter aldrig upp på jobbet längre för vips så måste jag vabba dagen efter och det blir kris på jobbet. Jag försöker hela tiden ge mig själv marginaler.
Vet du, nu känner jag mig riktigt glad och nöjd att jag plitade ihop det här inlägget. Men städa köket och sätta på en tvättmaskin får vänta till imorgon. Någon måtta får det vara. Istället tar jag min kopp te med mig i soffan och bränner av något avsnitt pretty little liars innan jag somnar.
Skjut inte upp för då har du dubbel så mycket imorgon. Bara gör det nu. Riv av plåstret. På en gång!
